Dags för EU att öppna dörren för Moldavien och Ukraina

Europa står just nu inför ett unikt tillfälle att fatta ett beslut som kan innebära en väsentlig förändring i den demokratiska utvecklingen, inte bara i Östeuropa utan i stora delar av Europa. Den 1 mars antog Europaparlamentet en resolution som uppmanar EU-institutionerna att ge Ukraina kandidatstatus i enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen. En liknande resolution antogs den 5 maj angående Moldavien. Den 17 juni kom EU-kommissionens rekommendation om att både Moldavien och Ukraina ska ges status som kandidatland. Den 23–24 juni kommer Europeiska rådet att sammanträda och ta beslut kring ländernas slutliga kandidatstatus.

Både Ukraina och Moldavien har lämnat in sin formella ansökan om medlemskap i EU. Ansökningarna stöds av flera medlemsländer och EU-parlamentet, men frågan kräver att alla EU-länder ställer sig bakom ett lands kandidatstatus. Det råder dock oenighet och frågan om EU:s utvidgning är känslig. För länder som Ukraina och Moldavien kan det vara svårt att uppfylla flera av EU:s krav, bland annat vad gäller ett oberoende rättsväsende, fritt från korruption och mediefrihet. Det är dock viktigt att poängtera att båda länderna har visat positiva institutionella framsteg enligt den senaste bedömningen av Eastern Partnership Index.

Starka civilsamhällen

IM, som länge har arbetat med civilsamhällesorganisationer i både Moldavien och Ukraina, ser en stark demokratisk strävan i länderna och vi stöttar våra partners som kämpar för mänskliga rättigheter, jämlikhet och antidiskriminering. Vi tror att medlemskap i EU skulle skynda på den utvecklingen och även stärka vårt eget civilsamhälle. Demokratiska krafter kämpar bäst tillsammans, utan hinder, och tillsammans kan vi möta antidemokratiska strömningar som hotar de värderingar vi står för.

Både före och under kriget har vi imponerats av våra partners arbete i regionen. Civilsamhällesorganisationer i Ukraina som arbetar med antikorruption och ungdomars deltagande på den demokratiska arenan har under krisen ställt om sin verksamhet till att ta stötta internflyktingar, inte bara med mat och husrum, utan också med psykosocialt stöd och juridisk hjälp. Organisationer i Moldavien som arbetar med att stärka utsatta gruppers rättigheter engagerar sig för människor med funktionsnedsättning på flykt som behöver specialanpassade transporter och boenden, hjälpmedel och sjukvård. Vi har partners som arbetar med påverkansarbete mot myndigheter och regering för att stärka de demokratiska institutionerna i länderna och som nu aktivt arbetar för att regeringarna ska ta sitt ansvar för alla de människor som har svårt att höja sina egna röster i kristen. De är alla förebilder för hur ett starkt och engagerat civilsamhälle ska agera både i fredstid och krigstid.

Samförstånd i regionen

Givetvis måste EU:s kandidatländer, och för den delen medlemsländer, uppfylla de krav som ställs vad gäller demokrati. Där ska inte göras några undantag på grund av Putins invasion. Men vi vet att nuvarande regeringar såväl som civilsamhället och många människor i Moldavien och Ukraina kämpar för demokrati, frihet, jämlikhet och rättsstatens principer i länderna. En sådan nivå av samförstånd i regionen är hittills oöverträffad och ger en stabil grund för en sammanhållen demokratiinsats av båda länderna framöver. En ansökningsprocess hade varit ett tydligt stöd för dessa krafter. Det kan också vara en avgörande drivkraft för fred i regionen. Medlemskap i EU för länderna kommer att medföra både direkt och långsiktig stabilitet och ge tillgång till den europeiska marknaden på ett sätt som skulle stärka ländernas ekonomi och påverka återhämtningen efter kriget – vilket i sin tur kan ha en positiv inverkan på demokratiseringsprocesserna.

Ett budskap till flera länder

Enligt experter från Eastern Partnership Civil Society Forum kommer kandidatstatus för länderna att vara ett budskap om att demokratiska värderingar är viktiga och belönas, ett budskap som inte bara är riktat till Moldavien och Ukraina, utan också till de övriga länderna i det östliga partnerskapet – Georgien, Vitryssland, Armenien och Azerbajdzjan. Att två länder i partnerskapet har kandidatstatus skulle innebära en snabbare och mer stabil utvecklingsprocess i hela regionen.

Ett avslag skulle ses som brist på politiskt stöd från EU och kan bidra till ytterligare destabilisering.

Vi hoppas därför att Moldavien och Ukraina beviljas status som kandidatland under det kommande mötet. Vi uppmanar svenska politiker i allmänhet och den svenska regeringen i synnerhet att driva på för att Europeiska rådet ska fatta det här beslutet under det kommande mötet.

——————

Martin Nihlgård, generalsekreterare IM

Silvia Apostol, regionchef IM Östeuropa

Artikeln har publicerats som en debattartikel i Sydsvenskan Opinion och Helsingborgs Dagblad.