• IM
  • Arkiv
  • ”De sa att han var djävulens barn”
Bild på en ung kille framför ett hus. Pojken ler.
Felix har idag en ljusare framtid. Foto: Malin Kihlström.

”De sa att han var djävulens barn”

11 december 2018 / Malawi

– De andra föräldrarna i byn förbjöd sina barn att leka med Felix eftersom de trodde att han var förhäxad. Han kan ju varken höra eller prata. De sa att han är djävulens barn.

Att någon skulle kunna tro att nioårige Felix – en liten pojke med skrattande ögon och ett brett leende – skulle kunna vara en ond varelse, känns väldigt främmande. Men här i Malawi göms många barn undan i hemmet eftersom folk tror att de är djävulens verk och resultatet av häxkonster. Hela familjer blir utstötta på grund av barnens situation.

Lenia Ntande är mamma till Felix. Hon berättar att när han var tre år drabbades han av en sjukdom som ledde till en funktionsnedsättning som gjorde honom döv och hämmade hans talutveckling. Hon har även en yngre son som har en intellektuell och fysisk funktionsnedsättning sedan födseln. Släkt, vänner och grannar drog sig undan, och även pappan lämnade familjen eftersom han inte ville vara nära pojkarna. Funktionsnedsättningen gjorde också att hans mamma aldrig ens funderade över att sätta Felix i skolan.

– Hur skulle han kunna lära sig något i skolan när han inte hör? Det var ju bara bortkastad tid, så jag höll Felix här hemma. Jag trodde att ingen av mina söner hade någon framtid och jag visste inte vad jag skulle göra, berättar Lenia.

Skolgång skapade ett nytt liv

Förändringen kom för ett år sedan när en av IMs partnerorganisationer i området började arbeta med den lokala skolan Nkhuwa F.P School i byn Kunthulu där Felix bor. Organisationen arbetar för att barn med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att gå i vanliga skolor och utrustar därför skolorna i enlighet med barnens behov, och utbildar även lärare i teckenspråk och gör dem medvetna om barnens olika förutsättningar.

Overstone Kondowe som arbetar för organisationen berättar om arbetet:
– När vi började arbeta med skolan i Kunthulu samlade vi alla föräldrar i byn till ett stort möte där vi informerade om varför det är så viktigt att alla barn får möjlighet att gå i skolan – att det faktiskt är barns rättighet att få utbildning. Vi berättade också att det nu är enkelt för barn med funktionsnedsättningar att ta del av skolarbetet tack vare att lärarna har fått utbildning i barns olika behov och i teckenspråk.

Lenia lät Felix börja skolan på prov och snart började han lära sig teckenspråk och även Lenia fick undervisning i det genom organisationen.
– Tidigare kunde jag överhuvudtaget inte kommunicera med min son. Nu börjar vi kunna förstå varandra, och det är helt fantastiskt, berättar Lenia. Lenia berättar också att funktionsnedsättningen gjorde att Felix tidigare blev mobbad och utnyttjad.

– De andra barnen brukade ställa till bus och sen skyllde de allt på Felix eftersom han inte kunde förklara sig. Han brukade vara ledsen och inåtvänd eftersom han inte hade några vänner. Men nu, när han har börjat skolan har några av klasskamraterna börjat leka med honom och det börjar också påverka deras föräldrars uppfattning om Felix. Han håller på att bli mer accepterad i byn. Felix leker bredvid oss hela tiden när vi sitter och pratar utanför familjens hus. Ibland kommer sätter han sig bredvid sin mamma, tar hennes hand och ler stort.

Behovet är stort

– Vi skulle behöva ännu mer resurser för att kunna möta det enorma behov som finns, berättar Overstone Kondowe. Han är själv albino och har en grav synnedsättning, och vet precis vilka utmaningar barn med funktionsnedsättningar står inför i det malawiska samhället.

– Om vi hade mer pengar skulle vi kunna träna fler lärare och vi skulle kunna starta program för att ge kvinnor i byarna möjlighet att skaffa sig inkomster. Det skulle det göra det möjligt för dem att skaffa hjälpmedel till barnen. Som Felix till exempel, en inopererad hörapparat skulle kunna ge honom ett helt nytt liv!

Det tar tid att förändra ett samhälle, men här i Malawi finns det hopp om att situationen för barn med funktionsnedsättningar kan förbättras. Arbete i skolorna är en nyckel till förändringen och IMs arbete visar att det går att göra skillnad.