Kortfilmen ”Färgblind” belyser rasism i vardagssituationer. Arash möter vardagsrasism under några korta minuter på väg ner till frukosten på hotellet och till sist kokar han över.

Varför kokar Arash över? Och vilken roll har Arash och alla andra han möter i vardagsrasismen? Varför påstår sig vissa vara färgblinda när det kommer till hudfärg, och varför agerar så många baserat på hudfärg och utseende? När går nyfikenhet, välvillighet, antaganden eller misstänksamhet över i rasism?

Här hittar du förklaringar och svar på de vanligaste frågorna om rasism, diskriminering och antirasism och alla kopplingar som görs till det i filmen.

Filmen är skapad för att tydliggöra och synliggöra hur rasismen fungerar i vardagen, situationer som uppstår var dag. Vi vill med Färgblind skapa samtal kring rasism och antirasism i Sverige idag.

 

MUCF bidragsstämpel logo

Förklaringar till begrepp som nämns i filmen

Fäll ut Fäll ihop
  • Vad är vardagsrasism?

    Det är den rasism som sker vardagligt, i kommentarer, frågor och antaganden. Vardagsrasismen är ibland väldigt tydlig men ibland otydlig och svår att sätta fingret på. Filmen ”Färgblind” belyser den typ av rasism som även de som inte säger sig vara eller är rasister medverkar till. Vardagsrasismen visar tydligt att rasismen finns i hela vårt samhälle, det är något vi lär oss, och en rasism som vi ofta utövar omedvetet. Det är viktigt att komma ihåg att det inte måste finnas en rasistisk avsikt för att det ska vara rasism. Goda intentioner tar inte bort det faktum att man agerar eller säger något rasistiskt. Vi kan alla medverka till rasism och gör ofta så utan att tänka på det.

  • Vad menas med färgblindhet?

    Färgblind, som är titeln på filmen, belyser en företeelse i diskussionen om rasism och antirasism. I hissen menar Arash flickvän, i all välmening, att hon inte ser färg, och att Arash och tjejen i hissen rent av skulle kunna vara syskon. Men att vara blind för hudfärg är inte att vara antirasist. När människor hävdar att de inte ser färg, som ett sätt att säga ”hudfärg spelar ingen roll för mig, jag dömer ingen…” vittnar det om en oförståelse för vad hudfärg och synen på hudfärg har för konsekvenser för människor med annan hudfärg än vit. Att hävda att ”man inte ser färg” innebär då att man heller inte ser problemet med rasism kopplat till hudfärg, när det är hela grunden för rasismens logik. En ”färgblind” inställning förhindrar åtgärder mot rasism och strukturell diskriminering. För i verkligheten så ser både samhället och individer färg och agerar med diskriminering och rasism som följd. Forskning och statistik visar till exempel att afrosvenskar diskrimineras i långt större utsträckning än vita på arbetsmarknaden och att de oftare är överkvalificerade för de jobb de har. Att hävda att man inte ser hudfärg visar på en omedvetenhet om hur rasism fungerar. Hudfärg är en orsak till diskriminering, också enligt Sveriges diskrimineringslag, och för att komma åt diskrimineringen måste man både se och erkänna den.

  • Vad betyder”bajta”?

    I filmen används ordet bajta. Arash tycker att flickvännen bajtar svart kultur. Bajta: att sno eller härma någon, i negativ bemärkelse. Arash menar att flickvännen snor afrikanska kulturella uttryck och frisyrer på ett tvivelaktigt sätt. Läs mer i frågan Vad är appropriering?

  • Vad är blackface (black face)?

    Blackface är från USA där vita skådespelare målade sig i ansiktet när de skulle spela svarta personer. Blackface syntes även i illustrationer, på dockor och karikatyrer. Karikatyrerna var nedsättande och målade upp en bild av svarta som lösaktiga, ovårdade, ouppfostrade och korkade. Det var ett sätt att säga att de inte var lika mycket värda. Effekterna av blackface-traditionen i USA lever kvar än idag, och även i Sverige. På www.bildersmakt.se hittar du en hel kunskapsbank om rasistiska stereotyper, hur bilder genom historien format vår uppfattning av världen, andra människor och oss själva.

  • Vad är appropriering?

    I filmen Färgblind tycker tjejen i hissen att Arash flickvän borde kolla upp ordet appropiering. Det betyder att ta något för egen användning, oftast utan tillstånd. Kulturell appropriering kan vara att personer eller företag använder och profiterar på kulturella uttryck som vanligtvis används av grupper som ofta diskrimineras eller missgynnas, kanske just på grund av uttrycket. Vad som är kulturell appropriering förändras över tid men det handlar alltid om makt och hur en dominerande kultur tar uttryck från människor som systematiskt förtryckts. Icke-västerländska kulturer blir ett roligt val att ta till. När den dominerande kulturen använder uttrycken får det status, när andra använder det ses det som bakåtsträvande, omodernt, ociviliserat osv. Förväxla inte kulturell appropriering med kulturutbyte: när människor ömsesidigt delar kulturella uttryck utan makt och dominans.

  • Vad är rasifiering?

    Rasifiering sker hela tiden, ofta omedvetet. Det betyder att vi ser på människor och kroppar utifrån föreställningen om att vi tillhör olika raser och folkgrupper. När vi rasifierar ser vi till exempel på hud/hårfärg och ansiktsdrag men kopplar också kunskap och funktion till kroppen. Beroende på vårt utseende tillskrivs vi olika egenskaper, mer positiva eller mer negativa. Vissa kroppar ses oftare som negativa än andra, och vice versa. Diskriminering sker ofta på grund av att människor rasifieras som mindre värda. För människor som rasifieras som vita så följer ofta många fördelar, till exempel att lättare få jobb, slippa bli utsatt för hatbrott och slippa höra rasistiska ord.

  • Vem är svensk och vem är invandrare?

    Begreppet invandrare har gått från att betyda någon som invandrat till Sverige, är utrikesfödd eller är utländsk medborgare till att inbegripa många fler. Idag ses människor som inte ser västerländska ut som invandrare oavsett om de invandrat eller inte. Ungdomar födda i Sverige ses som invandrare för att de har en eller två utrikes födda föräldrar. Idag pratas det om andra och tredje generationens invandrare för att beskriva de som inte ses som svenska. Men vem är svensk? Hur konstruerar vi svenskhet? Hur känns det att ständigt bli ifrågasatt och exkluderad från svenskheten?

  • Vad är mikroaggressioner?

    Mikroaggressioner är angrepp och kommentarer som innebär indirekt, diskret eller icke-avsiktlig diskriminering av en minoritet eller person som inte tillhör normen. Det sker oftast subtilt och slentrianmässigt. Diskriminering i vardagen helt enkelt, och även om mikroaggressioner inte går att anmäla är det något som skapar känslor av exkludering och otrygghet. Det kan handla om förväntningar om vad en person med en viss kropp kan eller bör göra. Det kan handla om skämt, frågor eller annat baserat på en persons identifiering eller identitetsmarkör som klassbakgrund, ålder eller sexuell läggning etc.

  • Vad är en fördom?

    En fördom är en negativ attityd eller ett antagande om individer av en viss grupp. Det vill säga: man tänker och tycker något negativt baserat på förutfattade meningar, generaliseringar eller fantasier. Nästan alla har fördomar. Men när människor med fördomar har makten att bestämma över, hindra eller vägra ge möjligheter till en person just på grund av den grupp personen anses tillhöra då blir fördomen en handling som leder till diskriminering.