Demokratiuppropet: Fem uppmaningar till nyvalda politiker

I årets riksdagsval röstade 6,6 miljoner människor. Det motsvarar ett valdeltagande på 84,9 procent och är ett starkt uttryck för människors vilja att delta i demokratin.

Men demokrati handlar inte bara om att människor vart fjärde år får välja vilka som ska styra landet. Den avgörs av hur makten utövas varje dag: hur politiska beslut växer fram, hur kunskap och fakta tas till vara, hur människor ges möjlighet att delta, hur makthavare granskas och hur vi förmår lyssna på varandra, också på dem som tycker annorlunda.

Därför riktar vi fem uppmaningar till alla nya folkvalda som ska styra Sverige de kommande fyra åren. Vi bygger därmed vidare på Demokratiuppropet som samlade ett stort antal organisationer, föreningar och förbund innan valet. Under valrörelsen såg vi flera avsteg från våra föreslagna principer. Nu har ni, politiker en ny chans.

Låt fakta styra politiken
Politik handlar om att vilja förändra samhället och politiska beslut måste kunna prövas mot kunskap och fakta. Värna därför utredningsväsendet, myndigheternas expertis, forskningen och remissförfarandet. När sakkunskap eller erfarenhet utmanar den politiska utgångspunkten måste det finnas en beredskap att lyssna, och ett ansvar att sakligt bemöta råd och rekommendationer. Se expertisen som en förutsättning för välgrundade beslut och bemöt den inte som ett hinder för politisk förändring.

Lyssna på dem som inte tycker som ni
Respekt och aktivt lyssnande är viktigt och har efterfrågats i debatter och när politiker möter väljarna. Och det är minst lika viktigt när politiken faktiskt utformas. Opposition, civilsamhälle, myndigheter, forskare och människor med egna erfarenheter måste kunna bidra med sina perspektiv, och faktiskt påverka politiken. Att lyssna synliggör ett demokratiskt ansvarstagande och möjliggör att argument och erfarenheter tas på allvar innan beslut fattas. Demokratin behöver ett politiskt samtal där hårda meningsskiljaktigheter ryms, utan att människor förlöjligas, misstänkliggörs eller reduceras till stereotyper.

Försvara allas jämlika plats i demokratin
Varje väljares röst väger lika tungt. Det är en enkel men grundläggande demokratisk princip. Därför behöver politiska företrädare stå emot ett språk som delar upp människor i mer och mindre legitima väljare utifrån exempelvis ursprung, religion eller politisk uppfattning. Hat, hot och avhumanisering får inte normaliseras som politiska verktyg. Sverige behöver politiska ledare som ser alla människors engagemang och erfarenheter som en resurs i samhällsbygget, också när de röstar annorlunda än man själv önskar.

”Se expertisen som en förutsättning för välgrundade beslut och bemöt den inte som ett hinder för politisk förändring.”

Gör makten möjlig att granska
Fria och oberoende medier är en grundförutsättning för demokratin och möjligheten att granska makten kräver fortsatt öppenhet. Väljarna måste kunna förstå hur beslut har kommit till, vilka avvägningar som gjorts och vem som bär ansvar för dem. Det blir särskilt viktigt när politiken formas genom förhandlingar och överenskommelser mellan flera partier. Den som får politisk makt måste också acceptera att bli granskad.

Skapa fler vägar till inflytande mellan valen
Vår femte princip handlar om att stärka och vitalisera demokratin bortom valresultaten. Inte för att ersätta den representativa demokratin, utan för att göra den starkare. Sverige behöver fler former för dialog, deltagande och inflytande mellan valen. Civilsamhället måste ges goda förutsättningar att vara en självständig röst. Hat och hot som tystar människor från att delta i det demokratiska samtalet måste tas på största allvar.

Det är särskilt angeläget i en tid då demokratin går tillbaka i stora delar av världen. Sverige har starka demokratiska institutioner och ett livskraftigt civilsamhälle. Det ger oss en bra grund att stå på. Men demokratisk motståndskraft är inget ett land uppnår en gång för alla. Den byggs – eller försvagas – genom hur makt utövas varje dag.

Valdagen visade att människor i Sverige vill delta och är engagerade. Nu ligger ett särskilt ansvar på våra nyvalda politiker att i sin tur visa att det engagemanget betyder något. Även mellan valen.

Samtliga debattörer

Tomas Eneroth
Förbundsordförande ABF
Heike Erkers
Ordförande Akademikerförbundet SSR
Petter Ölmunger
Ordförande Demokrati utan gränser
Mattias Brunander
Generalsekreterare Diakonia
Ali Tabrizi
Verksamhetsledare Digidem Lab
Amélie Poletti Lundström
Verksamhetsansvarig Diskrimineringsbyrån Humanitas
Göran Holmqvist
Generalsekreterare Forumciv
Charlotta Göller
Tillförordnad generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Tobias Linghag
Verksamhetsledare Framtidsjorden
Petter Skogar
Vd Fremia
Maja Frankel
Generalsekreterare Friends
Anna Wigenmark
Generalsekreterare Föreningen Ordfront
Banar Sabet
Ordförande Ideella Sverige
Malin Nilsson
Generalsekreterare IKFF (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet)
Gabriella Fredriksson
Generalsekreterare IM Individuell Människohjälp
Johanna Davén
Generalsekreterare IOGT-NTO Movement
Alexander Clemenson
Generalsekreterare KFUM Sverige
Lotta Sjöström Becker
Generalsekreterare Kristna fredsrörelsen
Hannah Laustiola
Generalsekreterare Läkare i världen
Mikael Levy
Ordförande Män Göteborg
Beatrice Rindevall
Ordförande Naturskyddsföreningen
Karin Dalborg
Vd Nätverkstan
Suzanne Standfast
Generalsekreterare Oxfam Sverige
Niclas Malmberg
Ordförande Republikanska föreningen
Ingela Holmertz
Generalsekreterare RFSU
Olle Westberg
Generalsekreterare Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
Sofia Rydgren Stale
Förbundsordförande SACO
Johan Pettersson
Generalsekreterare Scouterna
Louise Fielder Frisk
Generalsekreterare Scouterna
Therese Svanström
Ordförande TCO