Socialdemokraterna: Sverige ska tillbaka till enprocentsmålet 

Socialdemokraterna vill att Sverige återgår till att avsätta en procent av BNI till bistånd. Partiet kritiserar regeringens omläggning av biståndspolitiken och menar att Sverige i stället bör höja ambitionerna i en tid när globala behov växer. 

När riksdagsledamoten Morgan Johansson gästar IM-podden beskriver han biståndet som både en moralisk skyldighet och ett sätt för Sverige att bidra till en mer stabil värld. 

– Ska vi vara beredda att sätta av en hundradel av det vi tillsammans tjänar i Sverige för att stödja de mest utsatta i världen? Jag tycker det är helt rimligt, säger han. 

Johansson är vice ordförande i riksdagens utrikesutskott och har tidigare varit minister i flera regeringar, bland annat som justitie- och migrationsminister. 

Biståndets mål 

Socialdemokraterna menar att biståndets viktigaste uppgift är att bekämpa fattigdom och stärka mänskliga rättigheter. 

– Biståndets viktigaste uppgifter är att bekämpa fattigdom och stärka mänskliga rättigheter, säger Morgan Johansson. 

Samtidigt lyfter partiet fram klimat och jämställdhet som centrala perspektiv i biståndspolitiken. Johansson pekar bland annat på klimatförändringarna som en av mänsklighetens stora ödesfrågor och på kvinnors och flickors rättigheter som en central del av utvecklingsarbetet. 

Han vill också återinföra den feministiska utrikespolitiken. 

– När man ser hur kvinnors och flickors rättigheter hotas i världen är det här perspektivet viktigare än på många år. 

Biståndets nivå 

Socialdemokraterna vill återinföra målet om att en procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd. 

– Verkligen. Det ska vi göra, säger Johansson när han får frågan i biståndskompassen. 

Samtidigt säger han att det sannolikt inte går att återställa nivån omedelbart. I partiets budgetförslag finns i stället en gradvis upptrappning. 

– Jag kan inte lova ett exakt årtal. Det kommer att bli en tuff budgetförhandling varje år, säger han. 

Johansson pekar också på att ett regeringsskifte skulle innebära svåra ekonomiska avvägningar i statsbudgeten. 

Prioriteringar i biståndet 

Socialdemokraterna vill att biståndet i hög grad ska gå till länder där behoven är som störst. 

Johansson säger nej till att bistånd i första hand ska prioriteras till Sveriges närområde. 

Partiet vill också att Sverige fortsätter att stödja civilsamhället i länder där regeringar kränker mänskliga rättigheter. 

– Om staten är repressiv ska man vara försiktig med att samarbeta direkt med den och i stället stärka civilsamhället och oppositionella rörelser, säger Johansson. 

Han menar också att bistånd i vissa fall kan bidra till starkare relationer och handel mellan länder, men att handel inte ska styra vilka länder som får stöd. 

– Man börjar inte stödja ett land för att man vill handla med det. Handel kan vara en konsekvens av ett långsiktigt biståndsarbete. 

Bistånd i en mer osäker värld 

Johansson menar att Sveriges ansvar ökar i en tid när flera stora biståndsgivare minskar sina insatser. 

Han lyfter bland annat neddragningarna i USA:s biståndsmyndighet USAID som ett exempel på utvecklingen. 

– När andra länder drar ner måste Sverige visa att det finns en annan väg, säger han. 

Socialdemokraterna vill också stärka stödet till FN och återuppta finansieringen till FN-organet UNRWA, som arbetar med palestinska flyktingar. 

Samtidigt menar Johansson att bistånd och säkerhetspolitik ibland hänger ihop, men att biståndsbudgeten inte bör minska för att finansiera militär upprustning. 

Del av IM:s valspecial 

Intervjun med Morgan Johansson är en del av IM-poddens valspecial inför riksdagsvalet 2026. I serien intervjuas biståndspolitiska företrädare från alla riksdagspartier om hur de vill forma Sveriges bistånd framöver. 

I varje avsnitt svarar partierna också på frågor i IM:s biståndskompass, ett verktyg där både politiker och allmänhet kan ta ställning till centrala frågor i biståndspolitiken och jämföra sina svar. 

Av: Malin Kihlström
Foto: Pressbild / Socialdemokraterna