Hoppa till innehåll

Fem fakta och myter om Sveriges bistånd

Kategorier:

Inför valet vill vi sprida kunskap om Sveriges internationella bistånd. Här kan du som är intresserad läsa på för att kunna göra ett välgrundat val den 11 september.

Det går inte att blunda.

Vi står mitt i en rad globala kriser.

Ökad fattigdom, krig och konflikter, tillbakagång för jämställdheten.

Akuta kriser för både demokratin och klimatet.

Ändå beslutade regeringen i år att göra historiskt stora nedskärningar i biståndet. Och det finns partier i Sveriges riksdag som går till val på att permanent skära ner ännu mer på biståndet och alltså ta pengar från de som har allra minst.

Sådana sänkningar får katastrofala följder.

Som att 760 000 människor som hungrar inte får mat.

Som att 2 miljoner barn inte kan gå till skolan.

Och att 2 miljoner människor inte får tillgång till rent vatten.

Vi vet att det finns många röster och åsikter om biståndet, men också en hel del myter och missuppfattningar. Här vill vi ge sakliga, kortfattade fakta och kanske lite ny kunskap som kan vara bra att ha inför valet.

Fakta: Varför behövs biståndet?

Sveriges bistånd, som idag uppgår till 1 % av BNI, är avgörande för miljontals människor världen över. Det kan innebära skillnaden mellan liv och död, utbildning och fattigdom, frihet och våld.

I pandemins fotspår ser vi ökad hunger och fattigdom och bakslag för jämställdheten.

Klimatkrisen, som har förvärrat skyfall, översvämningar, extrem torka och cykloner, förstör människors liv, odlingar, försörjningsmöjligheter och framtid.

Demokratin och de mänskliga rättigheterna är hotade på många platser i världen.

Bistånd behövs därför mer än någonsin och vi måste samarbeta internationellt för att kunna möta utvecklingen. Rika länder har ett särskilt ansvar att bidra.

Fakta: Hur ser biståndet ut?

Sveriges internationella bistånd består av två delar: humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete (det som ofta kallas långsiktigt bistånd).

Humanitärt bistånd är akut stöd vid nödsituationer. Det ska rädda liv, lindra nöd och upprätta värdighet för människor som drabbas i väpnade konflikter och andra krissituationer. Sveriges humanitära bistånd vägleds av de humanitära principerna.

Utvecklingssamarbete handlar om att långsiktigt bekämpa fattigdom och verka för att länder ska bli mer demokratiska. Det skapar förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Utvecklingssamarbetet är också inriktat på att försöka minska orsakerna till svält, konflikter och kriser.

IM arbetar framför allt med utvecklingssamarbete där vi tillsammans med samarbetspartners i olika länder ger stöd till de krafter som arbetar för att förändra och förbättra situationen i sitt samhälle. Men vid akuta kriser, som exempelvis jordbävningen i Nepal 2015, cyklonen Idai i södra Afrika 2019 och krigsutbrottet i Ukraina bidrar vi även med humanitärt stöd genom våra partners.

Fakta: Vad är bra bistånd?

Det finns många olika biståndsorganisationer som på olika sätt bedriver verksamheter. Det vi har sett över tid är att följande delar är viktiga för att biståndet ska ge hållbara effekter och skapa verklig förändring:

  • Lokal förankring – att arbeta med människor, organisationer och myndigheter som kan den lokala kontexten och de lokala behoven.
  • Fokus på resultat för människor som lever i fattigdom och/eller förtryck.
  • Transparens – öppenhet kring alla led i biståndet.
  • Att alltid utgå från mottagarens behov och prioriteringar.

Myt: ”Bistånd är ineffektivt och ger inget resultat”

Biståndsinsatser ger resultat. Utan tvekan.

Alla biståndsinsatser har mål som går att följa upp. Du kan läsa om detta i bland annat Sidas årsredovisning, eller på Openaid eller i verksamhetsberättelser från organisationer som exempelvis IM.

Sedan 2010 har tankesmedjan Center for Global Development, i samarbete med Brooking Institute, mätt de stora biståndsgivarnas kvalité och genomförande av bistånd. Alla givarländer inom de rika ländernas sammanslutning, OECD:s biståndskommitté, DAC, mäts – och Sverige rankas som bäst i världen.

Betyder det att allt bistånd är effektivt och ger bra resultat? Nej. Precis som i alla andra verksamheter i samhället fungerar en del saker bra och andra mindre bra. Men biståndet står under ständig granskning. Här på IM lär vi oss av både framgångar och misslyckanden och förändrar vår verksamhet baserat på de här lärdomarna.

Läs gärna mer på Sidas hemsida om hur Sida mäter resultat.

Här hittar du några exempel på berättelser om IM:s resultat:

Radhika stoppar barnäktenskap

Stärkta kvinnor driver utvecklingen tillsammans

Mobilmasten öppnade dörren till världen

Civilsamhället i Moldavien – räddningen för människor på flykt

Kenia äntligen fri efter nio år i fängelse

Myt: ”Bistånd försvinner i korruption”

Det är sant att internationellt bistånd verkar i många länder där korruption är ett stort samhällsproblem. Därför är en viktig del av det arbete som biståndsorganisationer utför att förebygga och utreda korruption.

Ett av de bästa sätten att motverka korruption är genom just bistånd, bland annat till civilsamhället som håller koll på myndigheterna, och till antikorruptionsorganisationer.

Många fall av korruption upptäcks och utreds. Men, eftersom korruption till sin natur är dold, är det svårt att uttala sig tvärsäkert om siffror och statistik.

Läs gärna Sidas artikel Hur mycket korruption finns i biståndet

——

Just nu driver Concord (en plattform av 81 organisationer där IM ingår, som granskar och påverkar den globala utvecklings- och biståndspolitiken) en kampanj som heter Rädda biståndet. Inför valet vill vi ha ett löfte från våra politiker att ge minst 1% av BNI i bistånd till människor som lever i fattigdom och förtryck.

Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

Faktaunderlag till artikeln är hämtat från Rädda biståndet

Av: Malin Kihlström