Biståndet sänks igen – regeringen vänder ryggen mot världen
Regeringens nya budgetförslag är en besvikelse. Biståndet får tre miljarder kronor mindre 2026. Fokus är ett stängt land, som bryr sig allt mindre om världen utanför. Samtidigt läggs 2,4 miljarder de närmaste tre åren på att få människor att lämna Sverige.
Tidöpartierna blev redan 2022 överens om att frångå enprocentsmålet. Det vill säga att Sverige ska låta en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) gå till bistånd. Det var ett historiskt skifte. Enprocentsmålet fastställdes redan 1968 av riksdagen. Under fem decennier stod en parlamentarisk majoritet bakom att ett rikt land som Sverige solidariskt ska bidra med en procent till utsatta människor i världen.
Men med den nya regeringen 2022 hette det att enprocentsmålet innebar en ”ryckighet”. Att långsiktig planering försvårades och gav sämre kvalitet.
Behovet av transparens och effektivitet i biståndet har också betonats gång efter gång. Men biståndet har aldrig varit så ineffektivt eller otransparent som regeringen försökt påskina. Biståndet omgärdas av kontroller, revision och uppföljningar och ger många goda resultat på både kort och lång sikt.
Biståndet skapar bättre livsförutsättningar för människor i fattigdom och förtryck. Nedskärningarna däremot innebär att mindre kan göras, trots att det skulle behövas göras mer. Inte minst klimatförändringar ökar behoven i världen.
Biståndet uppgår till 56 miljarder kronor per år 2023–2025. Men med nya förslaget, som presenterades inför höstbudgeten, blir det ytterligare en sänkning med 3 miljarder kronor 2026, till 53 miljarder.
Samtidigt verkar Sverigedemokraterna ha lagt allt krut på att få igenom signalpolitik. De närmaste tre åren ska regeringen lägga 2,4 miljarder kronor på att få människor att lämna Sverige. Denna fråga har SD drivit länge politiskt samt i osmakliga kampanjer. Budskapet till människor som kommit till Sverige för att få en fristad eller för att arbeta blir: ”du är inte välkommen här“.
Det är dessutom ett förslag som regeringens egna utredare har avfärdat som allt igenom dåligt.
När regeringen och SD nu minskar stödet ytterligare till de mest utsatta i världen gör de också ännu mindre åt grundanledningarna till att människor faktiskt flyr: fattigdom och brist på demokrati. Vilket i sin tur leder till fler människor på flykt.
Sammantaget ger budgeten bilden av Sverige som ett kallt och ovälkomnande land som mest tänker på sig själv. Ett land som inte förmår att se hur världen hänger ihop.
Det är bedrövligt.
Martin Nihlgård
Av: Martin Nihlgård