Att vara antirasist innebär att erkänna och förstå att rasism existerar, att det både har att göra med hur en agerar och bemöter andra, att det är en idé och ideologi, men också en struktur i samhället. Antirasism är att aktivt ta ställning mot detta, mot rasistiskt beteende, rasistiska strukturer och organisationer.

Antirasism handlar om mänskliga rättigheter, demokrati och jämlikhet. Du kan delta i det antirasistiska arbetet på lokal, regional, nationell och global nivå som individ i vardagen, genom att säga ifrån när du hör något rasistiskt, genom att engagera dig i en antirasistisk organisation, eller pusha för frågan i den organisation du redan är aktiv i.

Antirasisten reagerar och är proaktiv för att motverka rasistiska handlingar, organisationer och strukturer. Som antirasist kämpar du för mänskliga rättigheter och jämlikhet för alla.

Vad du kan göra

Antirasism – en åsikt eller en mänsklig rättighet?

I Sverige idag ses inte alltid antirasismen som ett verktyg för att nå jämlikhet och demokrati, utan snarare som en åsikt. Samtidigt tydliggörs det i FNs olika konventioner om de mänskliga rättigheterna, så tidigt som 1948, att det är en mänsklig rättighet att inte bli utsatt för rasism. Varken hudfärg, etnicitet, religion eller kultur ska spela någon roll för hur du blir bemött eller vilka möjligheter du har i livet. Antirasism är en förutsättning för demokratiska och jämlika samhällen där alla människor har samma möjligheter att leva och verka. Därför arbetar IM med antirasism som ett verktyg för jämlikhet och demokrati.

 

 

Servitris pratar med två restauranggäster som vill ha bord i restaurangen

Färgblind – en film om antirasism.
Se den här »

IM och antirasism

IMs årsmöte beslutade 2014 att IM tar avstånd från fascistiska, rasistiska och antifeministiska organisationer och rörelser. Under 2019 driver IM projektet Antirasism – en mänsklig rättighet, för att skapa engagemang, höja kunskap och skapa en plattform för samtal om antirasism i Sverige.

MUCF bidragsstämpel logo

Vanliga frågor

Fäll ut Fäll ihop
  • Vad är antirasism?

    Antirasism är en motkraft mot rasism och en förutsättning för demokratiska och jämlika samhällen. Antirasism är både ett ställningstagande mot rasism och ett verktyg för att uppnå ett mer jämlikt samhälle. Antirasism är viljan att medverka till ett jämställt samhälle där alla har lika rättigheter och möjligheter och där ingen utsätts för rasism eller diskriminering på grund av hudfärg, religion eller etnicitet. Antirasism innebär att aktivt identifiera och eliminera rasism genom att utmana och förändra system, strukturer, politik, praxis, värderingar, attityder och beteenden.

  • Varför är antirasism en mänsklig rättighet?

    Det är en mänsklig rättighet att inte bli bemött av rasism. Varken hudfärg, etnicitet, religion eller kultur ska spela någon roll för hur du blir bemött eller vilka möjligheter du har i livet. Källa: FNs konvention om mänskliga rättigheter.

  • Vad är vardagsrasism?

    Det är den rasism som sker vardagligt, i kommentarer, frågor och antaganden. Vardagsrasismen är ibland väldigt tydlig men ibland otydlig och svår att sätta fingret på. Filmen ”Färgblind” belyser den typ av rasism som även de som inte säger sig vara eller är rasister medverkar till. Vardagsrasismen visar tydligt att rasismen finns i hela vårt samhälle, det är något vi lär oss, och en rasism som vi ofta utövar omedvetet.Det är viktigt att komma ihåg att det inte måste finnas en rasistisk avsikt för att det ska vara rasism. Goda intentioner tar inte bort det faktum att man agerar eller säger något rasistiskt. Vi kan alla medverka till rasism och gör ofta så utan att tänka på det.

  • Vad menas med färgblindhet?

    Färgblind, som är titeln på filmen, belyser en företeelse i diskussionen om rasism och antirasism. I hissen menar Arash flickvän, i all välmening, att hon inte ser färg, och att Arash och tjejen i hissen rent av skulle kunna vara syskon. Men att vara blind för hudfärg är inte att vara antirasist.När människor hävdar att de inte ser färg, som ett sätt att säga ”hudfärg spelar ingen roll för mig, jag dömer ingen…” vittnar det om en oförståelse för vad hudfärg och synen på hudfärg har för konsekvenser för människor med annan hudfärg än vit. Att hävda att ”man inte ser färg” innebär då att man heller inte ser problemet med rasism kopplat till hudfärg, när det är hela grunden för rasismens logik. En ”färgblind” inställning förhindrar åtgärder mot rasism och strukturell diskriminering. För i verkligheten så ser både samhället och individer färg och agerar med diskriminering och rasism som följd. Forskning och statistik visar till exempel att afrosvenskar diskrimineras i långt större utsträckning än vita på arbetsmarknaden och att de oftare är överkvalificerade för de jobb de har.Att hävda att man inte ser hudfärg visar på en omedvetenhet om hur rasism fungerar. Hudfärg är en orsak till diskriminering, också enligt Sveriges diskrimineringslag, och för att komma åt diskrimineringen måste man både se och erkänna den.

  • Vem är svensk och vem är invandrare?

    Begreppet invandrare har gått från att betyda någon som invandrat till Sverige, är utrikesfödd eller är utländsk medborgare till att inbegripa många fler. Idag ses människor som inte ser västerländska ut som invandrare oavsett om de invandrat eller inte. Ungdomar födda i Sverige ses som invandrare för att de har en eller två utrikes födda föräldrar. Idag pratas det om andra och tredje generationens invandrare för att beskriva de som inte ses som svenska. Men vem är svensk? Hur konstruerar vi svenskhet? Hur känns det att ständigt bli ifrågasatt och exkluderad från svenskheten?