De första stegen för en bättre miljö
Vad brukar man tänka på när man pratar om unga tjejer på 2000-talet? Oftast att de använder teknik, umgås med kompisar, lyssnar på musik och dansar. Men de unga kvinorna från byn Manthal i Indien skiljer sig åt. De är miljömedvetna och har gjort en insats för att hålla sin by ren och skydda miljön.
Byn Manthal ligger cirka 45 kilometer från distriktshögkvarteret, New Tehri. Det är en vacker, grönskande plats med många kullar. Vem som helst kan falla pladask för den här platsen på grund av den häpnadsväckande vyn över närliggande Tehri Dam.
Här bor Anisha, Rabina och Geeta – alla mellan 18 och 20 år. De har ägnat sin kraft och energi åt att hålla byn ren och skydda miljön genom att förebygga skogsbränder. De unga tjejerna fungerar som motivations- och inspirationskälla för den yngre generationen. Det började när de anslöt sig till Village Level Climate Risk Management Committee – ett initiativ som skapats med stöd av IM:s partnerorganisation Mount Valley Development Association – MVDA.
De tre tjejerna har inte bara lärt sig om miljön, utan blivit förebilder för andra. Geeta berättar hur hennes by inte var särskilt välstädad före kommitténs utbildning, men att man gradvis kommer till rätta med problemet tack vare deras engagemang och arbete.
– Lokalbor och barn slängde kolapapper i området. Sedan blev korna sjuka av att äta dem. Byborna brukade elda upp plastavfall, vilket förorenar luften. Men idag bränner vi inte längre plastavfall. Istället lägger vi det i papperskorgen. Jag brukade också slänga chipspåsen var som helst efter att ha använt den, men nu sparar jag den hemma och lägger den i soporna istället. Och om alla i byn gör så tror jag det går att hålla miljön ren.
Eftersom kommittén består av en ledamot från varje familj var det inte så svårt att komma igång. Anisha minns hur de arbetade med sopsortering:
– Först började vi med att slänga soporna i papperskorgen hemma. De utanför sammankomsten såg sina grannar göra det med. De gjorde likadant och följde efter.
Rabina håller med.
– Förr spred vi ut plast överallt. Vi slängde aldrig skräpet i papperskorgen, inte ens i mitt eget hem. Idag håller vi miljön ren genom att plocka bort plastskräp från gångvägarna. Därför är miljön renare nu än förr. Genom mitt engagemang i kommittén har jag lärt mig mycket om vad som är biologiskt nedbrytbart och inte. Jag har lärt mig sophantering.
Kommittén grundades 2021 för att öka medvetenheten om riskerna mot klimat och miljö, och hur man kan skydda sig. Alla familjer som bor i området är medlemmar, och de talar ofta om hur deras handlingar idag skulle kunna leda till jordskred, avskogning och luftförorening i framtiden.
– Det var vanligt att man eldade upp plast i byn, och det här fick allvarliga konsekvenser för hälsa och miljö, minns Anita, som är samordnare för Mount Valley Development Association.
– De tog initiativ till samtal i samhället om de skadliga effekterna av att elda upp plast. Vi samlar in sopor, källsorterar och återvinner.
Förbränning av plastavfall är inte bara ett litet lokalt miljöproblem – det orsakar också skogsbränder, som innebär fara för naturresurser, vilda djur och byborna, varav de flesta är jordbrukare. Jordbrukarna eldar upp skörderester och buskar på sina fält efter varje skörd, vilket innebär en avsevärd risk för skogsbränder på grund av närheten till skog.
– Starka vindar drar med sig gnistor från eldarna in i skogarna intill, vilket är en betydande orsak till skogsbränder, berättar Anisha.
– Genom att öka medvetenheten om detta och stoppa förbränningen av skörderester kan vi kraftigt minska förekomsten av skogsbränder.
Det här är byns allra första steg mot avfallshantering. Största fokus ligger på insamling och sortering av hushållsavfall. Nästa steg blir att samordna med återvinningsföretag för att kunna återvinna det här avfallet.
Även om de här unga tjejernas åtgärder kan verka små, markerar de en viktig startpunkt inom avfallshantering för byn. Deras ansträngningar är ett betydelsefullt steg mot att hjälpa framtida generationer förstå vikten av att bevara naturresurser och skydda miljön för kommande generationer.
Text & foto:
Mani Karmacharya
Kommunikatör, IM Sydasien
Av: Malin Kihlström