Kafa och Ali odlar framtidens hållbara mat i Jordanien
På en lummig gård i Salt, Jordanien, arbetar Kafa Arabiat, även känd som Um Hasan, och hennes make Ali Zoubi sida vid sida med att odla och tillverka traditionella produkter. Med stöd från Namaa, en av IM:s samarbetsorganisationer, har de kunnat utveckla sitt familjeföretag och nå ut på nya marknader. Deras arbete är en del av en växande slow-food-trend och ett exempel på matsuveränitet, där självförsörjning och hållbarhet står i fokus.
Hela gården är lummig och grönskande. Passagen in från gatan går under hängande passionsfrukter och vinrankor kantar det stora utomhusbordet. Där både äter och arbetar familjen.
Um Hasan (som egentligen heter Kafa Arabiat) ingår som en av alla kvinnor som får stöd av Namaa, en av IM:s samarbetsorganisationer i Jordanien. Um Hasans make Ali Zoubi är hemma, arbetslös sedan han lämnade armén efter en skada. Han tog det, i Jordanien inte helt självklara beslutet, att helt ägna sig åt att hjälpa sin hustru i hennes arbete.
– Vi arbetar ihop här, dagligen, så det är ett riktigt familjeföretag vi har, säger Um Hasan och skrattar.
– I 20 år har jag arbetat här och odlat och producerat varor, men det är först de senaste två åren jag haft kontakt med Namaa, och det var då det fick fart. Jag har fått hjälp att förbättra varorna, förbättra försäljningen och minska ner på vissa arbetsmoment som var slitsamma och tog för mycket tid.
Huset och gården framför är stort, men de ansvariga på Namaa förklarar att man inte ska blanda ihop det med att det är en rik familj.
– Mark är sällan problemet i Jordanien. Yta har vi. Men det som är svårt är att hitta försörjning, särskilt om mannen inte kan arbeta, förklarar Hanaya Nakhas från Namaa.
Idag tillverkas khabisa, en söt pasta som görs av vindruvor och som är mycket populär för användning i desserter. Man har anslutit sig till en slow-food trend här, och tillverkar allt mödosamt från grunden.
– Det svåraste tycker jag är att hitta balansen mellan att stötta traditionella sätt att producera och hantera jordbruksprodukter, men samtidigt sprida kunskap och försöka förändra andra traditioner kring normer och värderingar som påverkar kvinnor idag, förklarar Hanaya.
Utöver khabisa odlar och tillverkar Um Hansa även russin, sumak, jameed, ost, labanye och annat som hon säljer på den lokala marknaden. Det är det familjen lever av. Namaa har ett nätverk av ungdomar och kvinnor som hjälps åt att sprida och marknadsföra varorna alla kvinnor inom programmet tillverkar.
– Ungdomarna har vi kopplat in för att få fart på sociala medier, där slow-food-trenden är populär. Och på det viset kan vi stötta dessa kvinnor så de kan sälja sina varor och leva på sitt eget arbete, förklarar Hanaya från Namaa.
Stödet till Namaa är en del av vad IM brukar kalla matsuveränitet, att skapa oberoende och självständighet även avseende mat.
Av: Erik Törner