”Min pappa byggde en hiss till mig.”
I Moldavien arbetar IM tillsammans med flera olika partnerorganisationer för att öka tillgängligheten och mobiliteten för människor med funktionsvariationer. Genom påverkansarbete och mediabearbetning sker det sakta men säkert en förändring. Iuliana Tabacari berättar här om varför arbetet är så viktigt.
Iuliana Tabacari, som är rullstolsburen sedan tidig ålder, växte upp i Hincesti, en liten stad ungefär en halvtimmes bilfärd från Moldaviens huvudstad Chishinau. När hon så småningom blev tonåring och ville gå ut med sina vänner insåg hon att hennes hemstad var totalt otillgänglig för henne. Hon bestämde sig för att flytta till Chisinau i hopp om att det skulle finnas större möjlighet och bättre infrastruktur där. Men hon blev besviken. Hon möttes av en stad med höga trottoarkanter, ojämna vägar och stora svårigheter att hitta ett anpassat boende.
– Jag fick ett rum på 16e våningen. För oss som har funktionsvariationer är det som ett lotteri när man letar efter en lägenhet. Det är svårt att få tag på något, så du får vara tacksam för vad du får. Jag hittade min lägenhet genom en förmedling. Förmedlaren berättade för mig på telefonen att det finns en ramp, men det visade sig att den var alltför brant för att jag skulle kunna använda den. Min pappa byggde istället en hiss på baksidan av byggnaden. Den tar mig till första våningen så att jag kan nå hissen som är belägen en trappa upp. Den hembyggda hissen är inte särskilt säker, men den funkar för mig, säger Iuliana.
När hon och hennes vänner vill gå ut och roa sig eller äta finns det inte många valmöjligheter. Inga byggnader är anpassade för rullstolar.
– När jag går ut med vänner så föredrar vi att gå till parker. Det är enklast så. Nyligen försökte vi gå och bowla. Det fanns ingen hiss, så mina vänner bar upp min rullstol för trapporna. Men när vi kom fram till receptionen så fick vi höra att vi inte fick lov att bowla. Man behöver byta skor innan man går in i hallen, men jag kan ju inte byta däck på rullstolen, så jag fick inte komma in…
Men utmaningarna slutar inte där. Den undermåliga kollektivtrafiken i kombination med de dåliga vägarna gör att Iuliana drar sig för att gå ut.
– Det finns ett par bussar med automatisk ramp i Chisinau. En dag skulle jag åka med en sådan buss. När jag skulle gå av så öppnades inte dörrarna, och rampen fälldes inte ut. Sensorerna satt på fel ställe för att registrera att jag i min rullstol skulle gå av. Några medpassagerare fick bära ut mig och sätta ner mig på trottoaren.
När Iuliana vill klippa håret måste hon ta sig till den enda frisören i staden som har en ramp. Och när hon ska handla måste hon planera hela rutten innan hon lämnar huset.
– Var kan jag ta mig fram, vilken affär kan jag komma in i, vilken sida av vägen har minst antal hål?
——————————-
Tre av IMs partners i landet, CRPD, Motivatie och Youth Media Center driver en plattform som heter ”Chisinau Accessible to all” (”Chisinau tillgängligt för alla”) med syfte att öka medborgarnas inflytande i samhällsprocesser och möjlighet att hålla myndigheter ansvariga när det gäller att efterleva lagar och förordningar. Inom ramen för plattformen kontrollerar organisationerna tillgängligheten i staden och arbetar tillsammans med media för att sätta tillgänglighets-
frågor på agendan. Initiativet har haft stora framgångar och flera anpassningar har skett.
Text: Alina Găină, Youth Media Center
Översättning och bearbetning: Malin Kihlström
Av: Malin Kihlström