Utrikesdeklarationen 2025 – säkerhet i fokus, men var är solidariteten? 

Deklarationen betonar vikten av ett stärkt försvar och säkerhetssamarbete, särskilt i ljuset av Rysslands aggression mot Ukraina. Handel lyfts fram som en central del av Sveriges utrikespolitik. För IM väcker detta oro. När säkerhet och ekonomi ges större utrymme i utrikespolitiken finns risken att mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd hamnar i skymundan. Vi ser redan idag hur biståndsbudgeten krymper och hur svenska resurser i allt högre grad styrs mot strategiska säkerhetsintressen snarare än global solidaritet. 

IM menar att Sverige, även i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, måste hålla fast vid en utrikespolitik som bygger på solidaritet, rättvisa och långsiktig utveckling. Rättvisa och mänskliga rättigheter är inte bara moraliska skyldigheter – de är också grunden för hållbar säkerhet. Inkludering, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter skapar stabila samhällen, vilket minskar risken för konflikter och migration. Att investera i bistånd och rättvis utveckling är inte bara rätt – det är också geopolitiskt klokt. 

Mänskliga rättigheter och demokrati i skymundan 

En analys från CONCORD Sverige visar att mänskliga rättigheter och demokrati fått mindre utrymme i årets utrikesdeklaration jämfört med tidigare år. IM ser detta som en oroande trend. Demokratin hotas globalt, civilsamhällets handlingsutrymme krymper och människorättsförsvarare förföljs. Sverige har en lång tradition av att stå upp för dessa värden, och det är avgörande att detta engagemang inte försvagas i en förändrad världspolitisk kontext. 

Trots att jämställdhet lyfts fram som ett kärnvärde i utrikespolitiken, saknas även i år referenser till FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet. I en tid när kvinnorättsförsvarare och kvinnors deltagande i fredsprocesser är hotade världen över, är det en betydande brist att regeringen inte tydligt klargör hur Sverige avser att driva dessa frågor internationellt. 

Vad betyder tystnaden om USA och Trump? 

En anmärkningsvärd aspekt av årets utrikesdeklaration är att den saknar referenser till USA:s utrikespolitik. USA är en av Sveriges viktigaste samarbetspartners, och förändringar i amerikansk biståndspolitik – särskilt genom USAID – påverkar miljarder människor som lever i fattigdom och konfliktområden. Att regeringen inte tydligt klargör hur Sverige avser att agera i en värld där USA förändrar sin hållning i frågor som bistånd, klimat och mänskliga rättigheter skapar osäkerhet. IM efterfrågar en tydligare strategi för hur Sverige ska stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter, även när den internationella spelplanen förändras. 

Klimatfrågan får begränsat utrymme 

I årets utrikesdeklaration nämns klimatet, men utan några tydliga signaler om ökad ambition i det globala klimatarbetet. Regeringen kopplar den gröna omställningen till handel och betonar Sveriges roll inom internationellt klimatbistånd. IM ser det som positivt att klimatfrågan fortsatt är en del av Sveriges EU-arbete och internationella dialoger, men hade gärna sett en tydligare strategi för att möta behoven hos de mest utsatta samhällena. 

Det är också anmärkningsvärt att varken de Globala målen eller Agenda 2030 nämns i utrikesdeklarationen. Enligt riksdagsåtagandet ska de Globala målen vara en utgångspunkt för hela politiken, men har inte synts i någon av regeringens utrikesdeklarationer sedan tillträdet. 

IM:s uppmaning: en politik för en rättvisare värld 

Sverige har länge varit en förespråkare för mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling på den globala arenan. IM anser att dessa värden måste fortsätta att stå i centrum för svensk utrikespolitik. Därför uppmanar vi regeringen att: 

• Säkerställa att mänskliga rättigheter och demokrati får en starkare roll i utrikespolitiken. 

• Öka stödet till civilsamhällesorganisationer som arbetar för rättvisa och jämlikhet, och erkänna civilsamhället som en central aktör även i långsiktigt utvecklingssamarbete – inte bara i humanitärt bistånd. 

• Inkludera klimatperspektivet i Sveriges internationella relationer och bistånd, med fokus på de människor som orsakat klimatkrisen minst men drabbas värst. 

• Ta en mer aktiv roll i det globala rättvisearbetet när andra aktörer, som USA, drar sig tillbaka. Sverige och EU måste kliva fram och ta ett större ansvar för att värna mänskliga rättigheter och internationell solidaritet. 

IM kommer att fortsätta bevaka Sveriges utrikespolitik och arbeta för att de människor som lever i utsatthet och konflikt inte glöms bort. Solidaritet och medmänsklighet måste alltid stå i centrum – även i en tid av globala utmaningar. 

På bilden syns skolbarn på Kuhudzai Primary School i östra Zimbabwe. Skolan har byggts upp med stöd från IM. Foto: Malin Kihlström