Svampodling blev en väg ut ur krisen

I många år hade Naryan Giri arbetat inom hotellbranschen i Delhi och skickat hem pengar för att försörja sin familj. Men precis som miljontals andra förlorade han sitt jobb när pandemin slog till och samhället stängde ner. Hotellet som han jobbade på tvingades att slå igen.

Narayan fick flytta hem till Kafaldunga i Uttarakhand där hans fru och barn bor. Även om han hade lite sparpengar så skulle de inte räcka länge. Kafaldunga är ett fattigt område och möjligheterna att hitta ett jobb var obefintliga.  Narayan fick höra talas om att IM och The Himalaya Trust (THT) driver försörjningsprojekt i området och tog kontakt. Han fick information om olika utbildningsprogram han kunde gå och råddes att börja odla svamp och ärtor. Narayan kunde inget om jordbruk men bestämde sig för att satsa på det. Med regelbunden vägledning och stöd från THT vad gäller markbearbetning, plantering och bevattning kunde han starta en egen liten odling.

Just svampodling var något som THS introducerade i regionen som en hållbar lösning för att skapa ekonomiskt livskraftiga jordbruk.

– Jag var intresserad av att driva jordbruk med moderna tekniker som kan ge mer med mindre resurser och därför blev jag intresserad av att odla svamp – något som hittills inte har varit så vanligt att göra i den här regionen, säger Narayan.

Som ett pilotprojekt började Narayan odla ostronmussling och champinjoner men också lök, tomater, morötter och rädisor. Han fick snabbt större och mer lönsamma skördar än grannarna.

– THT ger mig kunskaper odling som de andra inte har. Det handlar exempelvis om att ha koll på väderförhållanden, skaffa rätt utsäde, kolla jordtemperatur, bygga odlingsbäddar och att ge växterna rätt näring. De lokala bönderna kan inte det här och deras produktion blir därför mindre. Jag skulle vilja lära ut mina nyvunna kunskaper, då tror jag att hela byn skulle få det bättre.

På bara tre månader har Naryan skördat 110 kg svamp, mer än 20 kg tomater och lök till ett värde av INR 8 000 (cirka 1 050 kronor) som han säljer på lokala marknader. Nu har han planer på att utöka sina befintliga 1 000 kvm mark till mer än 4 000 kvm. Han har också planerar på att stötta ett kollektiv med unga bönder som driver jordbruk i bergen för att dela med sig av sina erfarenheter.

– Om inte THT hade varit här hade jag varit tvungen att åka tillbaka till Delhi för att leta jobb. Jag är passionerad och initiativrik men jag hade aldrig klarat den här omställningen utan THTs vägledning, säger Naryan.

Hans fru Manju berättar att hon är lycklig över att Narayan kan stanna hemma med henne och barnen och inte bo i Delhi. Nu kan de klara sig ekonomiskt även om Narayan stannar hemma i byn.

Narayan är inte den enda i området som startat med svampodling genom THT. Heera Devi från byn Devnai är en änka med tre barn som hade svårt att försörja sin familj. Hon hade aldrig sett en svamp i hela sitt liv när hon kom i kontakt med THT. Först var hon tveksam till att gå med i en kvinnogrupp som organiserats av THT eftersom hon inte visste hur hon skulle ha råd att sätta in månadsandelar i det gemensamma sparandet. Hon trodde inte heller att hon skulle kunna tjäna så mycket på att vara med.

– Efter min mans död kände jag mig hjälplös. Jag hade ingen möjlighet att försörja mig och mina barn och jag var helt nedbruten.

Med stöd från THT och kvinnogruppen började hon odla svamp och sakta men säkert växte hennes inkomster.

– Genom kvinnogruppen fick jag lära mig om olika försörjningsmöjligheter, om mina rättigheter och om vilka statliga stöd jag har rätt till. Gruppen blev en plattform för min sociala och ekonomiska utveckling. Från det gemensamma sparandet fick jag ett litet, men värdefullt, lån som gjorde att jag kunde investera i svampodlingen och börja bygga en hållbar inkomst.

Precis som för Naryan, så har THTs stöd och utbildningar gjort att Heera har blivit en skicklig svampodlare.

– Det är viktigt att kontrollera temperaturen och jordmånen, men annars är svampodling mycket enklare och mer lönsamt än risproduktion som jag höll på med tidigare. Jag planerar nu att utöka odlingen, berättar Heera.

Från att ha varit en region som inte kände till svamp så har nu Kafaldunga blivit ett centrum för svampodling och -export. Odlingssättet har blivit en framgångsrik försörjningskälla för utsatta familjer. Det har även blivit ett effektivt sätt att motverka migrationen från de fattiga bergsbyarna.