Kristdemokraterna: Fattigdomsbekämpning ska fortsatt vara biståndets kärna 

Kristdemokraterna har länge beskrivit sig som ett parti som står upp för ett generöst bistånd med fokus på fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. Samtidigt har partiet, som en del av regeringen, varit med och genomfört förändringar i biståndspolitiken – bland annat genom att ersätta enprocentsmålet med en fast budgetram och genom att ge större vikt åt Sveriges närområde. 

– Fattigdomsbekämpning är fortfarande själva grunden för biståndet, säger Gudrun Brunegård, Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson och riksdagsledamot. 

Brunegård har också personlig erfarenhet av internationellt arbete. Som ung arbetade hon som sjuksköterska i Tanzania – en erfarenhet som hon själv lyfter fram som viktig för hennes engagemang i biståndsfrågor. 

I IM-poddens valspecial berättar hon hur Kristdemokraterna ser på biståndets roll i en värld där både globala behov och säkerhetspolitiska prioriteringar gör anspråk på resurserna. 

Biståndets mål 

För Kristdemokraterna är biståndets viktigaste uppgift att bidra till att människor kan ta sig ur fattigdom och leva i större frihet och trygghet. 

Partiet lyfter särskilt fram betydelsen av mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhällets roll i utvecklingsarbetet. 

– Fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter hänger nära ihop. Utan demokratiska institutioner och respekt för människors rättigheter är det svårt att skapa hållbar utveckling, säger Brunegård. 

Samtidigt menar hon att biståndet behöver vara tydligare prioriterat för att ge störst möjliga effekt. 

Biståndets nivå 

Under lång tid har Sverige haft målet att en procent av BNI ska gå till bistånd. I dag styrs biståndet i stället av en fast budgetram. 

Kristdemokraterna har genom Tidöavtalet varit med och bidragit till den förändringen. Enligt partiet handlar det om att skapa större stabilitet i statsbudgeten och tydligare planeringsförutsättningar. 

Samtidigt betonar partiet att biståndet fortsatt ska ligga på en internationellt hög nivå. 

Prioriteringar i biståndet 

Kristdemokraterna lyfter särskilt fram mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhällets arbete som centrala delar i biståndet. 

Partiet menar att civilsamhällesorganisationer ofta spelar en avgörande roll i länder där demokratiska institutioner är svaga eller där staten inte når fram till de mest utsatta människorna. 

Biståndet ska därför, enligt Brunegård, bidra till att stärka människors egenmakt och möjligheter att förbättra sina liv. 

Bistånd i en mer osäker värld 

Kriget i Ukraina och ett mer osäkert säkerhetsläge i Europa har också påverkat diskussionen om biståndets prioriteringar. 

Kristdemokraterna menar att det är rimligt att Sverige i större utsträckning riktar bistånd till sitt närområde, samtidigt som arbetet mot global fattigdom fortsätter. 

Det handlar, enligt Brunegård, om att väga olika behov mot varandra i en värld där resurserna alltid är begränsade. 

– Vi behöver använda biståndet på ett sätt som både stärker människors möjligheter och bidrar till stabilitet och utveckling. 

Del av IM:s valspecial 

Intervjun med Gudrun Brunegård är en del av IM-poddens valspecial inför valet 2026, där biståndspolitiska företrädare från riksdagspartierna intervjuas om hur de vill forma Sveriges bistånd framöver. 

I varje avsnitt svarar partierna också på frågor i IM:s biståndskompass, ett verktyg som visar hur partierna positionerar sig i centrala biståndsfrågor. 

av: Malin Kihlström
Foto: Pressbild / Kristdemokraterna