Moderaterna: Biståndet ska fokusera på resultat, säkerhet och utveckling 

Moderaterna menar att biståndets storlek inte är det viktigaste – utan vilka resultat biståndet leder till. Under den nuvarande mandatperioden har regeringen därför ersatt enprocentsmålet med en fast budgetram och genomfört flera förändringar i svensk biståndspolitik. 

När riksdagsledamoten Katarina Tolgfors gästar IM-podden beskriver hon en politik där bistånd fortsatt ska bidra till utveckling och fattigdomsbekämpning, men också i större utsträckning kopplas till frågor som säkerhet, stabilitet och ekonomisk utveckling. 

Biståndets mål 

Moderaterna anser att biståndets viktigaste syfte ska vara att bekämpa fattigdom och stärka mänskliga rättigheter. 

– Biståndets huvudsakliga syfte ska vara att bekämpa fattigdom och stärka mänskliga rättigheter, säger Katarina Tolgfors. 

Samtidigt menar partiet att utvecklingsfrågor i dag hänger nära samman med andra delar av utrikespolitiken. 

– Utveckling, handel, migration och humanitärt bistånd hänger ihop. Det går inte att ha stuprör. 

Moderaterna lyfter också fram ekonomisk utveckling och handel som viktiga delar i arbetet för långsiktig utveckling. 

Biståndets nivå 

Moderaterna har länge varit kritiska till målet att en procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd. 

I stället vill partiet att biståndet ska vara en del av den ordinarie budgetprocessen, där olika politikområden vägs mot varandra. 

Under mandatperioden har regeringen därför ersatt enprocentsmålet med en fast budgetram. Biståndsbudgeten har samtidigt minskat från omkring 56 miljarder kronor till cirka 53 miljarder. 

– Politik handlar om att göra prioriteringar. Behoven i världen är stora, men staten har också många andra utgifter, säger Tolgfors. 

Prioriteringar i biståndet 

Moderaterna vill att biståndet i större utsträckning ska fokusera på områden där insatserna ger tydliga resultat. 

Partiet lyfter särskilt fram insatser som stärker kvinnors och flickors rättigheter. 

– Jag skulle prioritera bistånd som stärker kvinnor och flickor högre än klimatbistånd om man måste välja, säger Tolgfors. 

Samtidigt menar Moderaterna att biståndet ibland behöver ställa tydligare krav på resultat och förändring i de länder som tar emot stöd. 

När det gäller länder där regeringar kränker mänskliga rättigheter menar Tolgfors att det inte alltid går att ge ett enkelt svar på hur biståndet bör kanaliseras, utan att det måste avgöras utifrån den specifika kontexten. 

Bistånd i en mer osäker värld 

Det förändrade säkerhetsläget i Europa påverkar också hur Moderaterna ser på biståndets roll. 

Partiet menar att det är rimligt att prioritera stöd till Sveriges närområde, särskilt Ukraina. 

– Med det säkerhetspolitiska läget vi har nu är det naturligt att prioritera bistånd till vårt närområde, säger Tolgfors. 

Hon beskriver stödet till Ukraina som både ett stöd till landets befolkning och en del av arbetet för att stärka säkerheten i Europa. 

Moderaterna anser också att kostnader för flyktingmottagande i Sverige kan räknas som bistånd, eftersom migration och utveckling enligt partiet hänger samman i en globaliserad värld. 

Del av IM:s valspecial 

Intervjun med Katarina Tolgfors är en del av IM-poddens valspecial inför riksdagsvalet 2026. I serien intervjuas företrädare från alla riksdagspartier om hur de vill forma Sveriges biståndspolitik. 

I varje avsnitt svarar partierna också på frågor i IM:s biståndskompass, ett verktyg där både politiker och allmänhet kan ta ställning till centrala frågor i biståndspolitiken och jämföra sina svar. 

Av: Malin Kihlström
Foto: Pressbild / Moderaterna