Hoppa till innehåll

Både hopp och utmaningar för hbtqi-personer i Nepal

Fyra personer i förgrunden, konst på väggarna i bakgrunden.
Kategorier:

Rätten att älska den man vill har stärkts i Nepal – känt som Sydasiens mest queervänliga land. Men fler steg återstår och det tar tid att ändra värderingar. Aliz Ghimire använder konst för att lyfta hbtqi-rättigheter: ”Folk kramade mig och grät när de såg mina designarbeten, för de kände igen sig. Det var en stolt stund för mig.”

2023 arrangerade IM i Nepal en banbrytande konstutställning. Där deltog hbtqi-konstnärer med teman som ickebinäritet* och könsdysfori*.

En av utställarna, 21-åriga engelskaläraren Aliz Ghimire, vill genom sin modedesign väcka folks intresse för queerfrågor och öka folks kunskap. I alsterna avslöjas djupt personliga erfarenheter från livet som hbtqi-person.

– Människor har reagerat och blivit tagna av berättelserna bakom mina arbeten.

Nttonårige Aditi Sherpa deltog också på utställningen. Hen driver aktivt hbtqi-rättigheter genom sin visuella konst och är involverad i flera olika kreativa uttryck: röstskådespeleri, teater, modellering, smyckesdesign och skrivande. Aditi Sherpa har ett öppet förhållande till konsten och vill inte etikettera sina skapelser.

– Jag tycker inte att alla behöver förstå mig. Tittaren eller publiken får göra sin egen tolkning eller berättelse. Om jag påtvingar dem min beskrivning begränsar jag förmodligen ett bredare spektrum av betydelsen.

Konstnär framför designkläder. Håller i en tavla.
Aliz Ghimire använder modedesign för att förändra attityderna i samhället. Här håller hen en tavla av Aditi Sherpa. Foto: Mani Karmacharya

Media lyfter frågan en månad om året

När det gäller hbtqi-personers situation i Nepal uttrycker Aliz Ghimire optimism om framtiden. Den yngre generationen arbetar för att skapa ett mer inkluderande samhälle.

– Vår generation syns och har börjat kräva utrymme. De ökar människors kunskap, men det går gradvis. Jag tror ändå att om ett decennium eller två kommer hbtqi-personer att ha bättre utrymme än idag.

Media har en viktig roll för att driva på för hbtqi-rättigheter men fokuset på dessa frågor intensifieras bara under Pride-månaden, menar Aliz Ghimire. Även Aditi Sherpa noterar att det är mest under de veckorna som företag lyfter fram hbtqi-rättigheter.

Och plattformar skapade för bara en månad räcker inte …

Önskar trygga platser

Trots de hbtqi-vänliga beslut som tagits i Nepal både 2007 och 2015 (se faktaruta) fortsätter hbtqi-personer att möta svårigheter. Bristen på tydlig implementering av besluten och frånvaron av trygga platser för hbtqi-gemenskapen bidrar till utmaningarna.

Aditi Sherpa:

– Det är sant att vårt land är mycket accepterande. Samkönade äktenskap är åtminstone inte olagliga. Det finns länder där hbtqi-personer inte ens kan höja sina röster och där transpersoner misshandlas och inte kan vända sig någonstans eller anmäla brotten. Så Nepal är på något sätt bättre.

– Fast när hbtqi-personer blir trakasserade här är det inte helt lätt för dem att gå till säkerhetsmyndigheterna och registrera sitt klagomål. Det finns lagar, men hur kommer de skydda oss?

– Det känns osäkert. Det finns ingen väg ut.

Uppmanar andra att komma ut

Aliz Ghimire menar att verklig rättvisa och lika rättigheter uppnås först när alla människor kan accepteras utan att mötas av fördomar eller begränsningar. Men Aliz uppmanar de som ännu inte har kommit ut att sluta kväva sina identiteter.

– Det är skrämmande att bryta sig ur de sociala normerna i början. Det var det för mig också. Man oroar oss sig för vad föräldrar, familj, vänner och samhälle ska tycka. Men det handlar om dig och din rätt till uttryck och frihet. Om det så bara ger dig 5% av den totala lyckan eller friheten att få uttrycka din identitet, så bara gör det, utan tvekan!

Även Aditi Sherpa betonar vikten av självacceptans och att hitta sin identitet, oavsett samhällets värderingar.

– Identitet bör inte vara det du föds till eller vad samhället vill. Identitet är hur du vill bli sedd. Identiteten är först och främst viktig för att du ska kunna förstå dig själv. Sedan kommer andra människor.

– Vissa kommer att acceptera dig och vissa inte, men det är okej så länge du accepterar dig själv.

Ännu fler förändringar behövs för att rätten att älska vem man vill och vara den man vill ska gälla alla i Nepal. Resan mot fullständiga hbtqi-rättigheter fortsätter, med både utmaningar och hopp längs vägen.

Text: Mani Karmacharya

Översättning och bearbetning: Amanda Pietersen

*ickebinäritet=att identifiera sig mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna/man
*könsdysfori=när könsidentiteten inte överensstämmer med det kön du registrerats som och detta innebär ett lidande
*queer= begrepp som innebär att man bryter mot normer gällande kön, relationer och/eller sexualitet

Hbtqi-rättigheter i Nepal

I mars 2007 skedde ett genombrott när det gäller hbtqi-rättigheter i Nepal. Då beordrade Högsta domstolen regeringen att erkänna en tredje könsidentitet, ”other”, och att skapa en kommitté för att implementera en lag för samkönade äktenskap.

Ytterligare ett historiskt steg togs i juni 2023. Då utfärdade Högsta domstolen en order som möjliggör tillfällig registrering för ”icke-traditionella par och sexuella minoriteter”. Domstolen uppmanade också regeringen att ändra lagarna så att äktenskap erkänns oavsett parens könstillhörighet.
Med detta har Nepals tidigare rykte som en hbtqi-vänlig nation befästs.

Regeringens svar på uppmaningen att ändra lagen är dock ännu oklart. Och trots de progressiva beslut som redan tagits möter hbtqi-personer i Nepal diskriminering.

Av: Amanda Pietersen