Därför vill IM se ökat bistånd till kvinnors och flickors rättigheter
Inför valet driver IM ett par centrala frågor varav en är att en större del av biståndet ska gå till kvinnors och flickors rättigheter. Det handlar inte bara om prioriteringar i marginalen. Det handlar om att rikta resurser dit de gör som störst skillnad – och där behoven just nu ökar snabbt.
Runt om i världen ser vi hur kvinnors och flickors rättigheter pressas tillbaka. Konflikter, klimatkris och demokratisk tillbakagång slår hårdast mot kvinnor. Samtidigt växer motståndet mot jämställdhet. I det läget borde stödet öka. Men utvecklingen går åt motsatt håll.
En ny rapport från Kvinna till Kvinna visar att det svenska jämställdhetsbiståndet har minskat kraftigt de senaste åren. Mellan 2019 och 2025 minskade det med omkring sju miljarder kronor.
Även specifika satsningar har skurits ner:
- Stödet till kvinnorättsorganisationer minskade från 818 miljoner kronor 2024 till 622 miljoner 2025
- Biståndet till arbetet mot våld mot kvinnor minskade med omkring 100 miljoner på ett år
- Stödet till jämställdhet som huvudsyfte har sjunkit till den lägsta nivån på 16 år
Det här sker samtidigt som behoven ökar.
Det räcker inte att “ha ett jämställdhetsperspektiv”
Ofta lyfts att jämställdhet ska genomsyra allt bistånd. Det är viktigt – men det räcker inte.
När jämställdhet bara blir ett delmål riskerar den att prioriteras bort i praktiken. Rapporten visar att samtidigt som andelen bistånd med jämställdhet som delsyfte ökar något, minskar de faktiska resurserna i kronor. Det är därför IM vill se en tydligare styrning. En väsentligt större andel av biståndet behöver öronmärkas till områden som direkt stärker kvinnors och flickors rättigheter:
- flickors utbildning
- sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
- kvinnors ekonomiska egenmakt
- skydd mot våld
- kvinnors politiska deltagande
Det handlar om insatser där vi vet att resultaten är avgörande – både för individers liv och för samhällens utveckling.
Lokala kvinnorättsorganisationer är avgörande
En annan central fråga är hur biståndet når fram. Lokala kvinnorättsorganisationer spelar en avgörande roll. Det är de som finns på plats, som bygger förändring över tid och som kan nå kvinnor i de mest utsatta situationerna. Samtidigt är det just dessa organisationer som får minst resurser – och som drabbas hårdast när biståndet minskar.
Globalt går mindre än en procent av jämställdhetsbiståndet direkt till kvinnorättsorganisationer, och stödet har dessutom minskat kraftigt de senaste åren. Även i Sverige ser vi samma trend. Det riskerar att slå undan benen för det långsiktiga förändringsarbetet. För utan starka lokala organisationer blir det svårt att skapa verklig och hållbar förändring.
Därför vill IM se mer långsiktigt, flexibelt och direkt stöd till dessa aktörer.
En investering som fungerar
Att satsa på kvinnors och flickors rättigheter är inte bara en fråga om rättvisa. Det är också en av de mest effektiva investeringarna vi kan göra. Det ser vi tydligt i alla de verksamheter vi stöttar runt om i världen.
När flickor får gå i skolan ökar inkomster, hälsa och möjligheter – inte bara för individen utan för hela samhället.
När kvinnor får egen inkomst stärks familjers försörjning och barns framtid.
När våld mot kvinnor bekämpas ökar tryggheten och möjligheten att delta i samhället.
Och forskning visar att starka kvinnorörelser är en av de viktigaste faktorerna bakom lagar och reformer som förbättrar jämställdheten.
En fråga om prioriteringar
Sverige har länge varit en stark röst för jämställdhet i världen. Men utvecklingen de senaste åren visar att det inte räcker med att säga att jämställdhet är en prioritering. Det måste också synas i budgeten.
För IM är det tydligt: Om vi menar allvar med att stå upp för kvinnors och flickors rättigheter, då måste också en större del av biståndet gå dit.
Det är därför denna fråga är en av våra viktigaste inför – och efter – valet 2026.
Text: Malin Kihlström