Hoppa till innehåll

Demokrati bryts ned med små steg åt gången

Kategorier:

IM får alltmer oroande rapporter från våra samarbetsorganisationer. Civilsamhället blir reglerat och får allt svårare att fungera. Personer och organisationer som utmanar sittande regimer eller rådande ordning blir tystade.

Men kanske är det bara en upplevelse av att IM arbetar med de som drabbas hårdast? För att ta reda på det började vi ett arbete med en granskning av hur demokratin egentligen mår globalt. Vi tog jämförde olika mätningar och index i en rapport tillsammans med föreläsaren och opinionsbildaren Staffan Landin.

Vad lärde du dig av arbetet med rapporten, Staffan Landin?

Framför allt hur tydligt och samstämmigt förändringar i demokrati syns – olika institut mäter på olika sätt men ger en väldigt liknande bild av förändringen de senaste 10-20 åren. För de flesta känns det nog begreppet demokrati ganska luddigt, men vi såg tydligt hur sakligt man kan mäta och beskriva det.

Vilka frågor går tydligast tillbaka?

Fri information och fria individer – vilket innehåller saker som yttrandefrihet, mediefrihet, organisationsfrihet och akademisk frihet. Möjligheterna att göra sin röst hörd, bilda opinion och organisera sig. Att begränsa dessa friheter kan auktoritära stater ofta göra utan att ändra grundlagen eller stöta sig med domstolarna. Det är begränsningar som kan maskeras som ”politik”. Det sker ofta med små steg åt gången. Det börjar ofta med att ifrågasätta institutionerna, ”medierna” är partiska, ”myndigheterna” är politiska eller aktivistiska. Sedan pekar man ut enskilda tjänstepersoner, journalister eller åklagare och domare. Det framställs först som legitima ”åsikter” för att senare institutionaliseras.

Finns det någon särskild region som oroar dig?

Attackerna mot den liberala demokratin och dess beståndsdelar sker i alla regioner, i länder på alla utvecklingsnivåer. Behovet av frihet och stabila demokratiska institutioner är mer direkt livsavgörande för länder med svårast socio-ekonomisk situation. Men det är oroande överallt.

Finns särskilda faktorer eller indikatorer som om vi vänder blicken hemåt, utgör skäl till oro i Sverige?

Ja, utan tvekan.Det är i grunden ingen skillnad på indikatorer för länder som har kommit långt i utvecklingen och länder som inte har har en lika lång demokratisk historia. Det är samma faktorer, samma indikatorer, samma slags frihet och demokrati som man försöker mäta.

Är du oroad över den demokratiska utvecklingen i Sverige?

Ja, väldigt orolig faktiskt. Vi ser tydligt samma tendenser som i många andra länder har drivit den negativa utvecklingen. Jag tänker på saker som ifrågasättande av den fria pressen, svepande och ganska grundlös kritik mot vissa myndigheter, försök att framställa den svenska byråkratin som ”aktivistiskt” eller ”politisk”, vi ser påhopp på enskilda tjänstemän och ett ovanligt ifrågasättande av överenskomna konventioner och strukturer som tidigare varit en självklar del i det svenska gemensamma beslutsfattandet. Vi ser hur regeringspartier pratar om att ”rensa ut” bland myndigheterna, det vill säga byta ut opolitiska tjänstepersoner och chefer för att ersätta dem med personer som de anser ligger närmare deras politik. Vi har också sett att det skett i praktiken.

Vill du tillägga något?
Bara att jag hoppas att vi kan fortsätta belysa och förtydliga vad ”en minskande demokrati” betyder i praktiken och att vi förstår omfattningen av vad som håller på att hända. Inte bara som en teoretisk, akademisk diskussionen om vad demokrati eller frihet är. Diskussionen om Turkiet är en demokrati eller inte är ett bra exempel på varför det behövs och på hur låg kunskap vi har om demokrati. Att vår utrikesminister envist kan hävda att Turkiet skulle vara demokratiskt, trots att INGEN demokratimätning, inget demokratiinstitut, inklusive Sveriges egen samlade expertis och hans eget departement, ger honom rätt, är fullständigt galet. Det är verkligen inte en fråga om bedömningar eller definitioner, det är bara lögn. Och faran med att inte se utvecklingen är uppenbar. För första gången sedan det andra världskriget har vi de senaste 10-15 åren sett en automatisering. För första gången sedan andra världskriget är fascismen en verklig kraft som växer i de flesta hög- och medelinkomstländer. Det är vad siffrorna visar. Vi måste förstå vad det innebär. För den växer genom stegvisa förflyttningar, små steg åt gången.

….

IM:s demokratirapport: Autokraternas återkomst

I denna rapport har IM tillsammans med Staffan Landin jämfört tre olika mätningsinstituts indexeringsverktyg och ranking för demokratisk utveckling. Vi har särskilt tittat på ett antal länder vars demokratiska utveckling backat de senaste åren för att hitta samband och se mönster.

Vill du läsa rapporten, kontakta redaktionen på red@imsweden.org

….

Text: Erik Törner i samtal med Staffan Landin

Av: Malin Kihlström