Fem röster från IM:s årsmöte om hopp, mod och civilkurage
Under IM:s årsmöte samlades medlemmar, volontärer och kollegor från olika delar av Sverige och världen under årets tema: Orädda och enade: valår 2026. I en tid präglad av oro, polarisering och växande rädsla fick deltagarna svara på två frågor: Vad ger dig hopp just nu? och Vad betyder det att vara orädd?
Svaren handlade om allt från civilkurage och gemenskap till människors vilja att fortsätta stå upp för varandra även när det känns svårt.
Här är fem röster från årsmötet.
För Viktoria Aspenberg (bilden ovan) från Nyköping handlar hopp om människor som vägrar ge upp inför allt mörker i världen.
– Jag möter människor som vill kämpa mot orättvisor och engagera sig tillsammans med andra. Det ger mig hopp, säger hon.
När hon pratar om årets tema återkommer hon till vikten av att våga stå upp för människovärdet – även när det känns obekvämt.
– Jag vill vara stolt över ett samhälle som står upp för alla människors lika värde. Att vara orädd handlar om att våga säga ifrån när någonting händer.

Mimmi Karlsson, ombud från Linköping, beskriver hur starkt det varit att under årsmötet få möta människor från hela organisationen och se IM:s arbete bli verkligt på ett nytt sätt.
– Tidigare har jag läst om arbetet, men nu ser man faktiskt människorna bakom. Man ser att det händer saker på riktigt. Här sitter vi tillsammans och vill samma sak, säger hon.
För henne handlar mod inte om att vara utan rädsla.
– Det är läskigt att sticka ut ibland. Men att vara orädd är att ändå stå upp för det man tror på, särskilt när det handlar om människors rättigheter och respekt.

Raphaël Koulmann från Stockholm beskriver mod som något mer vardagligt och mänskligt.
– Jag tror inte att det går att vara helt orädd. Men man kan leva med rädslan och ändå försöka göra saker, säger han.
Det som ger honom hopp är möten mellan människor.
– När man öppnar sig för andra och testar nya saker tillsammans, då känner jag hopp.

Bland deltagarna finns också internationella kollegor från IM:s verksamheter runt om i världen. För Dalia Hamayel från Palestina handlar hopp om människor som fortfarande vill förstå varandras verkligheter och agera tillsammans.
– Det ger mig hopp att människor från olika platser fortfarande vill hjälpa varandra och göra saker tillsammans, säger hon.
När hon beskriver vad det innebär att vara orädd blir hennes ord allvarligare.
– Att vara orädd är att fortsätta vara högljudd även när världen inte vill att du ska vara det. När det inte är trendigt att bry sig. När du riskerar att förlora något genom att stå upp för det du tror på.

För Ing-Mari Jönsson, ombud från Umeå, handlar årsmötet framför allt om inspiration och gemenskap.
– Det ger hopp att träffa andra engagerade människor och höra vad de gör runt om i landet. Man får kraft av varandra, säger hon.
Efter en workshop om civilkurage landar hon i en enkel men viktig tanke kring årets tema:
– Att vara orädd handlar om att inte stå tyst när saker händer i samhället som man inte accepterar.
Text och foto: Vildana Hodzic