”Man måste fortsätta framåt – även när man inte orkar”

Några år senare, 2019, flyttade hon till Mariupol – staden vid Azovska sjön som skulle komma att bli symbolen för Ukrainas lidande. När den fullskaliga invasionen inleddes våren 2022 och Mariupol förvandlades till ruiner, tvingades Kateryna fly igen. Den här gången sökte hon skydd i Ivano-Frankivsk i västra Ukraina.

– Första gången jag flydde visste jag inte vad jag skulle göra. Andra gången förstod jag att man inte bara kan sitta still. Man måste gå ut, arbeta, försöka leva – även när man inte orkar möta världen, säger Kateryna.

I Ivano-Frankivsk kom Kateryna i kontakt med IM:s samarbetspartner D.O.M. 48.24, en organisation som stöttar kvinnor på flykt genom utbildning och gemenskap. Tack vare deras kurser kunde Kateryna skaffa sig nya yrkeskunskaper – och till slut hitta ett arbete.

– Jag började som kassörska, sedan arbetade jag i en frisörsalong. Nu jobbar jag både som frisör och administratör på den skönhetsstudio som D.O.M. 48.24 driver, berättar hon. 

– Första tiden var tuff. Att arbeta med människor kräver att man alltid är positiv, och det var svårt efter allt jag gått igenom. Men vänner, träning, tron på Gud och hoppet om något bättre hjälpte mig att hitta lugn.

Genom D.O.M. 48.24 har Kateryna gått flera kurser i bland annat sociala medier, design och företagsledning. Hon har också utbildat sig så att hon kan göra ögonbryn och hon vill fortsätta utvecklas i sitt yrke.

– Efter att man har tvingats lämna sitt hem är det viktigt att hitta tillbaka till samhället och söka sig till människor som förstår. Det finns alltid någon som vill hjälpa, säger Kateryna. 

– Men den svåraste kampen är den inre – längtan hem, sorgen över det man förlorat. Den måste man möta, själv eller med hjälp av en psykolog.

Text och foto: Milena Vitrovska