Med klimatglasögon genom Lund

Med regnet strilande ner över kullerstensgatorna blev förutsättningarna nästan övertydliga. Under ledning av Titti Strömersten, ordförande i IM Lunds lokalförening, samlades nio personer vid Lunds centralstation för en så kallad ”climate walk” – en guidad vandring med fokus på klimatresiliens*. Med var även Annika Thelin, projektledare för IM:s del i projektet Climate Action in South Baltic Cities goes Digital. 
 
Deltagarna kom från olika håll – bland dem Cajsa Andersson, trafikhandläggare med fokus på hållbart resande, och Axel Sahlin, skyfallsstrateg i kommunen. Deltog gjorde också medlemmar från IM:s lokalförening, andra engagerade lundabor, samt Weronika Mazurkiewicz, arkitekt från Polen och partner till IM i projektet. 

App som väcker nya perspektiv 

Ett konkret verktyg under vandringen var den digitala app som används inom projektet. Deltagarna kunde registrera sina iakttagelser – till exempel översvämmade gator, skadad infrastruktur eller tecken på biologisk mångfald – och på så sätt bidra med datapunkter som kan användas i vidare analys och stadsplanering. 

Efter det kraftiga regnet hade porlande rännilar och stora vattenpölar samlats längs huvudgatan i centrala Lund och Axel Sahlin berättade om hur lågpunkter i staden utgör särskilt utsatta områden. 

– Det är ofta just i lågpunkterna som skador uppstår. Vatten samlas där flera gator möts och rinner vidare i trånga passager, vilket skapar risk för översvämning och skador på gator och hus, förklarade han. 

På torget – en öppen yta med lite grönska – sågs exempel på urbana värmeöar, där både värme och vatten samlas. Axel introducerade också den så kallade 3-30-300-regeln för stadsgrönska: varje invånare bör se minst tre träd från sitt fönster, 30 % av stadsytan bör vara grön, och det ska inte vara mer än 300 meter till närmaste grönområde. I Lunds centrala delar ligger man nära att uppfylla det målet. 

Naturen som lösning

Diskussionerna kretsade också kring alternativa sätt att hantera regnvatten. Träd, grönområden och genomsläppliga ytor nämndes som exempel på naturbaserade lösningar. 

– Vi måste tänka mer långsiktigt och planera med naturen, inte mot den, sa Weronica. Plantera ett träd, bygg insekthotell, samla upp regnvatten i ditt eget hus. Små steg kan göra stor skillnad. 

Hon berättade också att lagstiftningen i Polen kräver att fastighetsägare själva tar hand om regnvattnet från sina tak – det får inte ledas in i det allmänna avloppet. 

Samtidigt betonades vikten av att väga olika behov mot varandra. Kullersten må släppa igenom vatten bättre än asfalt, men försämrar framkomligheten för cyklister, rullstolsburna och äldre med rollator.

Internationellt samarbete för klimatet 

För att möta klimatutmaningarna har IM blivit en del av ett spännande klimatprojekt i samarbete med partners från Polen och Litauen. Det EU-finansierade projektet Climate Action in South Baltic Cities goes Digital syftar till att stärka unga klimatengagerades möjligheter att agera för klimatomställning och anpassning i Östersjöområdet. 

Projektet, som pågår från september 2024 till mars 2026, leds av Gdańsk University of Technology i Polen tillsammans med Baltic Institute for Regional Affairs och Lighthouse Digital Innovation Center i Litauen. IM bidrar med sin expertis inom rättighetsbaserat arbete och sitt engagemang för en rättvis och hållbar värld. 

Vandringen avslutades med en värmande vegetarisk lunch på Skissernas museum, där diskussionerna fortsatte över maten. Många uttryckte hur de fått nya perspektiv – både på Lund och på hur klimatfrågor påverkar vardagen. Appen hjälpte deltagarna att se staden med nya ögon, registrera observationer och reflektera över detaljer de annars hade missat. 

En lärorik, inspirerande dag – och ett steg mot en mer hållbar stad 

———————————

*Klimatresiliens betyder att kunna stå emot och anpassa sig till förändringar i klimatet – till exempel mer regn, värmeböljor eller översvämningar – utan att människor, samhällen eller natur tar allvarlig skada. Ett klimatresilient samhälle är alltså bra på att förbereda sig, hantera och återhämta sig från klimatrelaterade problem. Det kan handla om att plantera fler träd för att minska värme, bygga gator som tål skyfall eller se till att alla, även de mest utsatta, har möjlighet att klara sig bra när klimatet förändras. 

Text: Vildana Hodzic och Malin Kihlström