”Min främsta värdering är rättvisa”
Nataliya minns anledningen till att hon blev engagerad i kvinnors rättigheter: ”En gång sa jag att min främsta värdering är rättvisa och mina kolleger skrattade åt mig och sa: ’Du är vuxen men tror på sagor. Rättvisa finns inte!’. Jag gick till ett möte som programmerare och personen på mötet tittade åt mitt håll och frågade ’Jaha, du har kommit på mötet, men var är programmeraren?’.
Under flera år som flykting i sitt eget land insåg Nataliya hur oskyddade kvinnor är i den situationen. Hur beroende hon var av sin man, som helt kunde frånta henne sin bestämmanderätt.
”Under den tiden grundade vi D.O.M.48.24. tillsammans med andra internflyktingar. Vi insåg snabbt att vi var den enda icke-statliga organisationen i vår region som arbetade med jämställdhet mellan könen. Vi kan inte arbeta med alla problem, men började från ett antal håll – dagligt kriscentrum, ekonomisk egenmakt och kvinnligt ledarskap, ungdomsarbete, utbildning för myndigheter.”
Genom åren har det funnits två ständiga utmaningar: tid och pengar. Nataliya har lyckats förena sin aktivism med yrkesarbete men, förklarar hon, för att uppnå hållbara resultat behövs ett team. Och det betyder pengar till löner.
”Det är inte enkelt eftersom jag inte kan lova någon stadig, konkurrenskraftig lön och jämställdhet mellan könen är inget folk brukar skänka till.”
Hon förklarar att många har svårt att förstå varför jämställdhet är så viktigt.
”De förstår inte kopplingen mellan ett sunt demokratiskt samhälle, utradering av fattigdom och respekt för mänskliga rättigheter.”
För Nataliya betyder finansiering och engagemang från Sverige mycket. Inte minst då hon vet hur viktigt det är med fortsatt informativt stöd.
”För det första är vi mycket tacksamma för att Ukraina finns kvar på agendan. Om överlevaren vet att samhället kommer att ge honom/henne stöd får han/hon kraft att sträva efter rättvisa. Men för att förändringar ska komma till stånd behövs pengar.”
Av: Malin Kihlström