Vidas Paralelas utmanar hatet mot hbtqi+-personer i Guatemala

Guatemala är ett av Latinamerikas farligaste länder för hbtqi-personer. Rättssystemet sviker, polisen deltar själva i övergreppen och när hatbrott sker avfärdas de ofta som ”olyckor”. I denna verklighet verkar Vidas Paralelas – en organisation som med mod och kreativitet kämpar för hbtqi+-personers rättigheter i staden Quetzaltenango, eller Xela, som staden också kallas.

– För några år sedan såg vi hur polisen förföljde transpersoner här i Xela. De grep dem i centrum, lastade upp dem på en pick-up och körde runt så att alla kunde se dem. Det var en offentlig förnedring, berättar Andrea Díaz, grundare av Vidas Paralelas.

Hon fortsätter:

– När en hbtqi+-person mördas registreras det sällan som ett hatbrott. Jag minns en transperson som hittades död med knivhugg i ryggen. Polisen skrev att det var en olycka. Men tack vare att vi stödde familjen öppnades ett fall. Än i dag är det inte avslutat.

Media och lokala ledare sprider hatbudskap och uppmanar till vad de kallar ”social cleansning”.

– De har till exempel sagt att ”konstiga människor” – och syftat på transpersoner – inte borde få passera framför stadens kyrkor, berättar Andrea vidare.

Andrea tillhör själv hbtqi+-communityt och beskriver sitt eget driv så här:

– Jag är lesbisk med ett maskulint uttryck. Jag har blivit utsatt för våld och hot, och när jag blev offentlig blev det ännu värre. Men jag vägrade tystas – därför startade jag Vidas Paralelas.

Kultur som motstånd

Organisationen skapar utrymmen där unga hbtqi+-personer kan mötas och stärkas. Ett exempel är den årliga Lesbian Fair, där konst, musik och samtal skapar en trygg plats i en annars fientlig miljö.

De deltar också i Pride-marscher, skriver budskap på stadens murar och arrangerar minnesdagar för att hedra hbtqi+-personer som dödats. På internationella dagen mot homofobi och transfobi publicerar de statistik och namn på dem som mist livet – ett sätt att kräva ansvar och synliggöra våldet.

Men det är inte riskfritt. Vid marscher utsätts deltagarna för verbala attacker och hot. Tillstånd för evenemang nekas ofta, och organisationen får leta allierade för att ens kunna använda offentliga platser.

– Vi möter hot, särskilt online. Det är mycket symboliskt våld – folk försöker skrämma oss till tystnad. Men vi vägrar backa, säger Analy Velasquez, ansvarig för organisationens sociala medier.

Juridiskt och socialt stöd

Vidas Paralelas arbetar också konkret med att stötta hbtqi+-personer som utsatts för brott. De följer dem i rättsprocesser, hjälper till att lämna in anmälningar och sätter press på rättsväsendet. Ett pågående fall rör en transperson som driver en marknadsbod – men som bojkottas av marknadsledningen på grund av sin könsidentitet.

– När hbtqi+-personer mördas rapporteras det ofta inte som hatbrott. Men vi går in och stödjer familjerna juridiskt så att fallen inte försvinner, säger Andrea.

IM – ett starkt stöd i ryggen

Utöver arbetet i staden Xela gör Vidas Paralelas också insatser i urfolkssamhällen, där hbtqi+-personer ofta möter dubbla barriärer: diskriminering både för sin könsidentitet/sexualitet och för sin etnicitet. Många unga hbtqi+-personer hoppar av skolan på grund av mobbning och stigmatisering.

I detta arbete spelar stödet från IM en avgörande roll.

– IM är vår ryggrad. Utan det stödet skulle vi inte kunna fortsätta, säger Andrea.

Solidaritet över gränser

När LundaPride går av stapeln på lördag den 6 september är det i en helt annan verklighet än den i Guatemala. Men kampen är densamma: rätten att älska vem man vill, att leva i trygghet och att existera utan rädsla.

För Vidas Paralelas är varje aktivitet – från en workshop med unga tjejer till en Prideparad – en handling av motstånd. Ett sätt att säga: Vi är här. Vi finns. Och vi vägrar tystas.

Text och foto: Malin Kihlström