FAQ

Här hittar du de vanligaste frågorna

Hittar du inte svaret på din fråga här? Skicka ett e-post till info@imsweden.org eller ring Givarservice på 046-329930.

Allmänt

I och med EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR (General Data Protection Regulation), stärks skyddet av dina personuppgifter. För att du ska känna dig trygg med hur vi lagrar och använder dina personuppgifter har vi tagit fram en ny integritetspolicy. Läs vår integritetspolicy

Dina pengar går till IMs arbete mot fattigdom och utanförskap världen över, så att människor kan förändra sitt liv med egen kraft. Om du vill veta mer om hur vi använder pengarna, till vem de går och hur vi vet att de kommer fram, läs vidare här.

Som IM-medlem har du en unik möjlighet att påverka IMs arbete och engagera dig för en medmänskligare värld. Ju fler vi är, desto större kraft har vi att påverka utvecklingen i samhället. Som medlem kan du påverka arbetet i din lokalförening och skicka förslag till det nationella årsmötet. Du kan delta i IMs utbildningar utan kostnad, följa med på vår medlemsresa, söka utlandspraktik eller boka med 25% rabatt till IMs kursgård och mötesplats i Vrigstad. Och sist men inte minst får du fyra nummer per år av vår omtyckta tidskrift Medmänsklighet. Allt detta för bara 100 kr per kalenderår.

Givande

Nej, du kan när som helst avsluta ditt månadsgivande. Maila då ditt namn och personnummer till info@imsweden.org eller ring vår givarservice på 046-32 99 30.

Kostnadsexemplen på vår hemsida grundar sig på våra partnerorganisationers ekonomi. Om organisationen sysslar med barns utbildning så delar vi deras budget på hur många barn  de kan skicka till skolan, och får då fram kostnaden för ett barns skolgång. Däremot går den summan inte till ett enskilt barn; den sortens bidrag är  vällovligt och enkelt att förklara men gör liten skillnad i längden. Istället för att enskilda barn blir beroende av vårt bidrag kan många fler barn få utbildning genom att IM finansierar organisationer som gör hållbar skillnad i samhället. Läs mer om hur vi använder pengarna.

Ja. Från och med 8 april 2021 kan du som privatperson ansöka om skatteavdrag.

IM får sedan lång tid tillbaka testamentesgåvor från våra givare. Gåvorna står för över 20 procent av våra insamlade medel och har stor betydelse för att vi ska kunna fortsätta vår verksamhet runt om i världen. Läs mer om hur du testamenterar till IM här.

Nej, vi behöver inte dra av någon skatt från din gåva. Arvs- och gåvoskatt togs bort år 2004.

Företagsgåvan är momsbefriad. All nödvändig information finns på fakturan som skickas till ditt företag.

Din gåva till IM är inte öronmärkt för särskilda frågor, platser eller människor, utan används till att stärka utsatta kvinnor och ungdomar i de länder vi är verksamma. De skapar en positiv spiral som når ut till alla som har det svårt. Fokus ligger på hållbar förändring så att vi inte behöver göra det om och om igen. På så vis bidrar du till en ljusare framtid för många olika människor, inte bara några få. OBS, ibland gör IM akutinsamlingar där de pengarna vi samlar in går till de drabbade vid en naturkatastrof eller liknande.

Nej, pengarna fördelas mellan alla de länder där vi är verksamma. Det går till verksamhet som bedrivs av våra partnerorganisationer i respektive land. För att pengarna ska få maximal effekt fördelar IM stödet dit behovet är som störst och där vi ser att det gör mest nytta.

 

En gratulationsgåva är perfekt till någon som t.ex. fyller år, gifter sig eller tar studenten. Du beställer en gratulationsgåva i webbformuläret på IMs hemsida. Där väljer du ett belopp för din gåva, väljer motiv på kortet och skriver en personlig hälsning, så skickar vi kortet lagom till bemärkelsedagen. Du kan också välja att få hem ett fysiskt kort eller skriva ut kortet själv genom att välja den digitala filen i formuläret. Pengarna går till IMs arbete för en medmänsklig värld utan fattigdom och utanförskap.

Att ge bort en minnesgåva när någon har avlidit är ett fint sätt att hedra minnet av personen, och det brukar vara uppskattat av de anhöriga. Det är ett sätt att visa deltagande i sorgen samtidigt som du ger en gåva till en organisation som den avlidne har uppskattat. Du väljer själv vilket belopp du vill skänka. Gåvans belopp kommer inte att anges på minneskortet. Du kan välja om du vill att vi skickar ett fint kort per post till de anhöriga eller om du vill skriva ut ett blad att ge bort själv, i så fall väljer du den digitala filen. Pengarna går till IMs arbete för en medmänsklig värld utan fattigdom och utanförskap.

IMs Gåvoshop

Från och med den 16 december kan vi tyvärr inte garantera att du som köper tryckta gåvokort eller produkter kommer få dem innan julafton. Om du fortfarande vill ge bort gåvokort i julklapp rekommenderar vi därför att du beställer ett digitalt kort istället. Då får du kortet direkt i pdf-format och kan antingen skriva ut det själv eller mejla det till den du vill uppvakta. Du beställer ett digitalt kort genom att låta rutan ”Ja, jag vill ha gåvokortet/gåvokorten i tryckt format” vara tom när du beställer ett kort i IMs gåvoshop.

Självklart! Kontakta IMs givarservice på 046-32 99 30. Vi har öppet vardagar under kontorstid.

Ja, priset som anges för ett gåvokort gäller ett digitalt kort. Du får ett digitalt gåvobevis (en pdf i stående format) som du kan skriva ut eller mejla vidare till personen som ska få kortet. Om du skriver ut kortet hemma finns det plats för dig att skriva en personlig hälsning till mottagaren. Du kan också lägga till ett tryckt kort som postas till dig för en extra administrationsavgift på 20 kronor per kort.

Tyvärr hamnar det digitala gåvobeviset ibland i korgen för skräppost – kolla där. Finns det inte där får du höra av dig till oss så skickar vi ett nytt. Du når vår givarservice på info@imsweden.org eller telefon 046-32 99 30.

Ja, den tryckta texten i gåvokorten finns bara på svenska. Det finns dock gott om plats i kortet att skriva en egen hälsning på vilket språk som helst.

Ett gåvokort är ett bevis på att du har köpt en symbolisk gåva från IM. När du har köpt ett gåvokort får du ett kvitto till den e-post du angett. Om du beställt digitalt gåvokort får du det som en bifogad pdf som du kan skriva ut och skriva en personlig hälsning på, eller som du kan mejla vidare till någon du vill uppvakta direkt.

Tryckt kort beställer du enkelt genom att klicka dig in på gåvokortets sida och kryssa i boxrutan överst. Då skickar vi dig ett fint dubbelvikt gåvokort tillsammans med ett vitt kuvert på posten som du sedan kan ge till någon i julklapp eller present. På insidan av kortet finns dels en text om vad pengarna går till, dels ett utrymme där du kan skriva en hälsning.

Du köper enklast dina gåvokort och IM-produkter här i IMs Gåvoshop.

 

Ja, det stämmer. När du lägger till ett fysiskt gåvobevis (ett tryckt kort) eller en produkt till ditt köp i IMs gåvoshop tillkommer det en administrationsavgift på 20 kronor per gåvobevis/produkt. Avgiften är max 60 kronor per beställning. Det innebär att:

  • Om du köper ett barnrättspaket i IMs Gåvoshop inklusive ett fysiskt gåvobevis blir summan 200 kr plus 20 kr i administrationsavgift, totalt 220 kronor.
  • Två produkter, ett armband och ett fysiskt gåvobevis ger 40 kr i administrationsavgift.
  • Tre produkter ger 60 kr i administrationsavgift.
  • Fyra eller fler produkter eller gåvobevis ger också 60 kr i administrationsavgift.

Om du beställer digitala gåvokort behöver du inte betala någon avgift.

Absolut! I vår gåvoshop köper du vackra kort som du kan välja att få digitalt eller i tryckt form. Du kan även kontakta IMs företagskontakt Robert Inghamn robert.inghamn@imsweden.org.  Eller besök IMs sida för företagspartners.

Tyvärr har vi inte möjlighet att skicka kort du köper på webben till någon annan adress än din egen. Det tryckta gåvokortet skickas alltså hem till dig och du ser själv till att din mottagare får det. Om du beställer ett digitalt gåvokort får du en pdf som du genast kan skicka vidare till någon annan.

Vad gäller de tryckta korten kan vi bara skicka dem inom Sverige. Bor du i Sverige skickar vi kortet hem till dig, och sen kan du självklart välja att skicka det vidare vart som helst i världen. Det digitala gåvobeviset är enkelt att skicka vidare via mejl.

Administrationsavgiften är en extra kostnad IM har för att kunna skicka ett tryckt kort (gåvobevis) till dig. Istället för att dra de pengarna från din gåva har vi valt att lägga dem som en extra avgift. På så sätt blir din gåva till att förbättra världen precis lika stor som om du valt ett digitalt kort. Administrationskostnaden är 20 kr per kort, men maximalt 60 kronor per beställning. Det betyder att du bara betalar 60 kr i administrationskostnad även om du beställer fler än 3 gåvokort samtidigt.

Antirasism

Antirasism är en motkraft mot rasism och en förutsättning för demokratiska och jämlika samhällen. Antirasism är både ett ställningstagande mot rasism och ett verktyg för att uppnå ett mer jämlikt samhälle. Antirasism är viljan att medverka till ett jämlikt samhälle där alla har lika rättigheter och möjligheter och där ingen utsätts för rasism eller diskriminering på grund av hudfärg, religion eller etnicitet. Antirasism innebär att aktivt identifiera och eliminera rasism genom att utmana och förändra system, strukturer, politik, praxis, värderingar, attityder och beteenden.

Det är en mänsklig rättighet att inte bli bemött av rasism. Varken hudfärg, etnicitet, religion eller kultur ska spela någon roll för hur du blir bemött eller vilka möjligheter du har i livet. Källa: FNs konvention om mänskliga rättigheter.

Rasism bygger på föreställningen om att det finns olika raser och att dessa är olika mycket värda. Rasism är en idé och en ideologi liksom en samhällsstruktur och en handling. Rasismen delar in individer och grupper i raser och tillskriver dessa olika karaktärsdrag, begåvningar och förmågor. De tilldelas ofta olika negativa egenskaper som anses medfödda och det används för att systematiskt behandla dem orättvist. Genom historien och idag har vita ansetts vara överst i hierarkin och på en strukturell nivå överlägsna vad gäller makt, status och förmåga. Rasism är att följa dessa idéer och behandla människor utifrån hierarkin och de skillnader som tillskrivits olika raser/folkgrupper.

Rasism leder inte alltid till diskriminering men är ofta en orsak till diskriminering och ett brott mot mänskliga rättigheter.

Vanliga rasismer i Sverige är rasism mot afrosvenskar (afrofobi, antisvart rasism), romer (antiziganism), judar (antisemitism), muslimer (islamofobi) samt rasism mot samer.

Främlingsfientlighet, xenofobi, betyder motvilja, rädsla eller fruktan för främlingar. I Sverige kallas ofta partier/personer som inte gillar invandring eller människor med utländskt ursprung för främlingsfientliga. Problemet med att använda ordet främlingsfientlig är att de människor som anses vara främlingar faktiskt ofta inte är det, utan svenskar som är födda och lever i Sverige men som inte är vita. Och då handlar det inte om främlingsfientlighet längre utan om rasism.

Vi bör därför undvika att använda ordet främlingsfientlig när det inte handlar om en rädsla för de som är främmande. Vem som är främmande sitter ju inte i hudfärg eller hårfärg.

Begreppet invandrare har gått från att betyda någon som invandrat till Sverige, är utrikesfödd eller är utländsk medborgare till att inbegripa många fler. Idag ses människor som inte ser västerländska ut som invandrare oavsett om de invandrat eller inte. Ungdomar födda i Sverige ses som invandrare för att de har en eller två utrikes födda föräldrar. Idag pratas det om andra och tredje generationens invandrare för att beskriva de som inte ses som svenska. Men vem är svensk? Hur konstruerar vi svenskhet? Hur känns det att ständigt bli ifrågasatt och exkluderad från svenskheten?

Strukturell eller institutionell rasism är ofta mer osynlig än den vardagliga. Den pågår i det fördolda och är handlingar, normer och processer som gör att vissa individer och grupper diskrimineras löpande. Strukturell rasism är de hinder och begränsningar som gör att människor som rasifieras som icke-vita inte får ta del av samhället på samma sätt som andra. De har inte lika lätt att få jobb, sorteras bort i cv-högen, eller som bostadssökande för att namnet inte klingar ”svenskt”, att media endast i vissa fall nämner vilket ursprung eller religion förövaren hade, och så vidare.

Det är den rasism som sker vardagligt, i kommentarer, frågor och antaganden. Vardagsrasismen är ibland väldigt tydlig men ibland otydlig och svår att sätta fingret på. Filmen ”Färgblind” belyser den typ av rasism som även de som inte säger sig vara eller är rasister medverkar till. Vardagsrasismen visar tydligt att rasismen finns i hela vårt samhälle, det är något vi lär oss, och en rasism som vi ofta utövar omedvetet.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte måste finnas en rasistisk avsikt för att det ska vara rasism. Goda intentioner tar inte bort det faktum att man agerar eller säger något rasistiskt. Vi kan alla medverka till rasism och gör ofta så utan att tänka på det.

Färgblind, som är titeln på filmen, belyser en företeelse i diskussionen om rasism och antirasism. I hissen menar Arash flickvän, i all välmening, att hon inte ser färg, och att Arash och tjejen i hissen rent av skulle kunna vara syskon. Men att vara blind för hudfärg är inte att vara antirasist.

När människor hävdar att de inte ser färg, som ett sätt att säga ”hudfärg spelar ingen roll för mig, jag dömer ingen…” vittnar det om en oförståelse för vad hudfärg och synen på hudfärg har för konsekvenser för människor med annan hudfärg än vit. Att hävda att ”man inte ser färg” innebär då att man heller inte ser problemet med rasism kopplat till hudfärg, när det är hela grunden för rasismens logik. En ”färgblind” inställning förhindrar åtgärder mot rasism och strukturell diskriminering. För i verkligheten så ser både samhället och individer färg och agerar med diskriminering och rasism som följd. Forskning och statistik visar till exempel att afrosvenskar diskrimineras i långt större utsträckning än vita på arbetsmarknaden och att de oftare är överkvalificerade för de jobb de har.

Att hävda att man inte ser hudfärg visar på en omedvetenhet om hur rasism fungerar. Hudfärg är en orsak till diskriminering, också enligt Sveriges diskrimineringslag, och för att komma åt diskrimineringen måste man både se och erkänna den.

I filmen Färgblind tycker tjejen i hissen att Arash flickvän borde kolla upp ordet appropiering. Det betyder att ta något för egen användning, oftast utan tillstånd.

Kulturell appropriering kan vara att personer eller företag använder och profiterar på kulturella uttryck som vanligtvis används av grupper som ofta diskrimineras eller missgynnas, kanske just på grund av uttrycket.

Vad som är kulturell appropriering förändras över tid men det handlar alltid om makt och hur en dominerande kultur tar uttryck från människor som systematiskt förtryckts. Icke-västerländska kulturer blir ett roligt val att ta till. När den dominerande kulturen använder uttrycken får det status, när andra använder det ses det som bakåtsträvande, omodernt, ociviliserat osv.

Förväxla inte kulturell appropriering med kulturutbyte: när människor ömsesidigt delar kulturella uttryck utan makt och dominans.

Blackface är från USA där vita skådespelare målade sig i ansiktet när de skulle spela svarta personer. Blackface syntes även i illustrationer, på dockor och karikatyrer. Karikatyrerna var nedsättande och målade upp en bild av svarta som lösaktiga, ovårdade, ouppfostrade och korkade. Det var ett sätt att säga att de inte var lika mycket värda. Effekterna av blackface-traditionen i USA lever kvar än idag, och även i Sverige.

www.bildersmakt.se hittar du en hel kunskapsbank om rasistiska stereotyper, hur bilder genom historien format vår uppfattning av världen, andra människor och oss själva.

En fördom är en negativ attityd eller ett antagande om individer av en viss grupp. Det vill säga: man tänker och tycker något negativt baserat på förutfattade meningar, generaliseringar eller fantasier.

Nästan alla har fördomar. Men när människor med fördomar har makten att bestämma över, hindra eller vägra ge möjligheter till en person just på grund av den grupp personen anses tillhöra då blir fördomen en handling som leder till diskriminering.

Ordet intersektionalitet kommer från engelskans intersection och betyder vägkorsning eller skärningspunkt. Intersektionalitet uppmärksammar alltså hur utsattheten för rasism hänger ihop med kön/genus, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion. Inte bara hudfärg eller etnicitet spelar roll för vem som ges eller fråntas makt och möjligheter i olika sammanhang utan även andra aspekter.

Exempelvis, en person som bär hijab och sitter i rullstol riskerar att bli diskriminerad på grund av både sin religionstillhörighet men också kön och funktionsvariation. En svart, äldre kvinna riskerar att bli diskriminerad på grund av hudfärg men också kön och ålder.

Mikroaggressioner är angrepp och kommentarer som innebär indirekt, diskret eller icke-avsiktlig diskriminering av en minoritet eller person som inte tillhör normen. Det sker oftast subtilt och slentrianmässigt. Diskriminering i vardagen helt enkelt, och även om mikroaggressioner inte går att anmäla är det något som skapar känslor av exkludering och otrygghet.

Det kan handla om förväntningar om vad en person med en viss kropp kan eller bör göra. Det kan handla om skämt, frågor eller annat baserat på en persons identifiering eller identitetsmarkör som klassbakgrund, ålder eller sexuell läggning etc.

Rasifiering sker hela tiden, ofta omedvetet. Det betyder att vi ser på människor och kroppar utifrån föreställningen om att vi tillhör olika raser och folkgrupper. När vi rasifierar ser vi till exempel på hud/hårfärg och ansiktsdrag men kopplar också kunskap och funktion till kroppen. Beroende på vårt utseende tillskrivs vi olika egenskaper, mer positiva eller mer negativa. Vissa kroppar ses oftare som negativa än andra, och vice versa. Diskriminering sker ofta på grund av att människor rasifieras som mindre värda.

För människor som rasifieras som vita så följer ofta många fördelar, till exempel att lättare få jobb, slippa bli utsatt för hatbrott och slippa höra rasistiska ord.

I filmen används ordet bajta. Arash tycker att flickvännen bajtar svart kultur. Bajta: att sno eller härma någon, i negativ bemärkelse. Arash menar att flickvännen snor afrikanska kulturella uttryck och frisyrer på ett tvivelaktigt sätt. Läs mer i frågan Vad är appropriering?